Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
söfoln detta ioäfende siele man gaf dem namn
och diats-tok dem under mångfaldiga betecknin-
gar och bilder. Utmärkta mennisior uppträdde
och gjorde bedrifter, genom hwilka de upphöj-
de sig låttext öfwer sina samtida. Dä warade
det icke längr, förrtin man Uppliiijde dem efter
deran död till Gudar och sökte att tillbedja
denr genom offer; ia, menskligheten förirrade
sig sei långt, att hon ögnade rit djurs och åt
nyttiga och skadliga kvarter tillochnied en gu-
domlig dyrkan, soin slutligen sträckte sig ända
till liflösa foremeil. Alla dessa hufroudformer
af Hedendomen finnas iiunn idag vii jorden
ibland Asiens, Afrikas, Amerikas och Austra-
liens folkslag. -
Stär ett folk ånltll pei en leig grad af-
Amerikas wildar, så fruktar det Naturkeafters
na, hwilkas iverkningar det ännet icke kan fatta.
Dtt tillskrifrver dem fiendtliga wäsen (Dänio–
ner, onda andar) och tillbedjee dessa uti en
dyster ängslan for att försona sig med dem.
Pei det att de meitte förskona dem, hembära
de åt dem offer, ia äfweu menniskooffer.
Wid en högste bildningsgrad retatide bes-—
sa hedniska folkslag, femte de siendtliga Da-
l
bildning såsom Afrikas, Noa Hollands och;
30
Likasom ibland Greterna ändtligen en
lSokrates upphöjde sig till tron oci en Dan
,så iipptradde. ibland dis mer bildade nationer-
na, enstildte ioisa män siisoni förkunnare af
det gudomliga ordet. Sri uppstod Brahmas
.religion, tron vii tre urwasendeln pii Brabma,
iStapareiy Wischnit, llppchcillareu och Schiroa,
tingens förstörare, femte hwilka dyrkades än-
lnn en otalig mängd af andra gudar, skaror
af andar oeli lägre gudomligheten
Donna religiots har utbildat slg i åtskilli-
ga former, lnlfivndsatligeu ibland Indiens och
orl) det spdligei Asiens folkslag, oet) synes för-
adlad som Buddha-religion, med hwilten den
Schamaiska tron eir nära beslägtad, broars öf-
ioerhufrvud ar Dalai Lama, och åfioen som
Fo«·religioii. Llnnorluiida wae Confucii reli-
gion beskaffad, lin-sillen dyrkar det gudomliga
Iräsendet uti tillbedjandet af Solen, Himnies
len och stjernorna o. s. re. Zoroasters religion
santagek troenne Gudar eller Damoner, en god
(Ormuzd) och en ond (Al)riman), soln ärv i
nionerna, äfwen waseiideti uti naturens tvål-FN bsständill strid Mkd Mak CUVW Vch Ults-
signelser, hwilkei äro manligt isinnade emotlger soni Brahmareligionen, själens odödlighet,
MFWMCMQ SF IJPPstL’VV bkgkfppkll DM nJill-spann dyrkar elden, som sinnebild af Orniuzd.
Sokandk och simksmsa GUVMMSVMF l)’v«l»k"·lltoili dessa gifters det ännu otaliga andra
under de mest oietartade former och bilder blifslmigionm imma FM wida nm stuva ifrån
wit dyrkadd af jordens folkslag. Sri sinna
tvi dem hos de konsiålsiaiide Greterna, hwil-
kas Skalder isynnerhet utsmyckade den greki-
ska gudstsensten och efter hwilken den romerska
ar bildad. Veras Gudar äro antingen "Werlds:
skapande Naturtrafter" eller "Werldsregerande
Maktor." hwilka liksom ett andeligt samfund,
sållade sig omkring Himlakonnngem Zeus eller
» Jupiter derborta på Olymoem under det Pinto-
beherrskade underioerldens mörka rike. CHades,
Orth, Tartarus) och Poseidon eller Neptu-
.nus med sin trenddiga gas-fel styrde hafwets
rnågor. Mtn öfwen alla förrattningar, alla
menskliga göromål oelj alla uppenbarelser i na-
tur-ii hade sina Gudar, som alla samtliga
flodo under Gnoaruae och menniskornas fa-
den sanna Gudsdurkan och som öfwerhufwuds
taget bestå uti tillbedjandet af sjelskapade ass
gudar (Fetischer).
De gamla Tystarnas Gndadyrkan roar
Persiens-, solen och elden, men som drnhiigsta
Gudm, rillbädo de Wodan eller Allfader. Som
deri mest wälgbrande Gudinna gällde hos dem
Hertha eller jorden; Thor war krigets Gud;
utoni honom fanns det cirqu många andra
Gudar; de saliga’s wistelseort kallade de Wal-
halla, dr fördömdas riter benämnde de Hela.
Dck uppträdde sök mer an 3,300 är till-
dec
baka, en af Gud inspirerad och icoplnfl man
lit dessa religionsfornier. De dyrkade-, likasom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>