Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s-
kifl- elet tik midsommar-.
När det iir midsommar, dä iir det ljust
och gröttt att lefwa pli jorden. Då sjunga al-
la s.1.tl.1r, ds-. löftens alla träd, och soletc dop-
par lkclt litet sitt runda skiftoa i sjöre, och sil
iir holt opp igett fittan tuppen får ikorna på
sig»
Finland iir ett sFi stort land, att i de nor-
ra traktertta är det mycket ljusare om somma-
ren och mörkare om tointern, iin i de södra.
Ssdatte kommer af ett lands olika polhöjd,
och det så ni lära af geografin. J Åbo och
Helsingfors och Wlborg måste man tända opp
ljus, om man tvill läsa när det är mulet om
midsommar-natten. Men i Uleåborg kan man
i tre långa mänader läsa i lsoc heler natten i-
genom utan ljus, om det tvore aldrig så mu-
let. Det roar engång en liten hund-, som loar
född i slutet på April, och i slutet på Juli
war hatt tre månader gammal. Under hela
satts tid Hade det aldrig waeit märkt. Nät-
då Augusti månad kom och nätterna begynte
ukörkna, tyckte Priße att det toar mycket un-
derligt. Hari trodde att hela naturen krupit in
i en sack. Och sä- ställde han sig på trappan
och begynte ställa på mörkret.
Om midsommarqviillen bruka alla goßar
stå boll pä ängen, och alla flickor bruka leta
och dansa. Der tvantas strufwor och Iringlor
och mjöd för dett som har räd, och de fattiga
barnen få se uppå, i fall ingen delar med sig
iit dem. Qch om nattett brinner «pe·i alla hiti-
der en eld, som kallas kokko, och den betyder
att alla menniftor glädjas lit ljusets tid. Nät-
det är mörkrets tid om julen, sil brinna lju-
sen klara ikyrkan, och det betyder att tvär
herre Jesus iir toerldetts etviga ljus, som sti-
ner igenom alle mörker pä jorden. Men om
midsommar är det en gudstjenst i hela naturen
och der är beta stogen en kyrka, der lyser so-
lens granna lykta från himmelens tak, det rin-
ga blåklockorna, der predika de tvöediga tallar–
na, dee mesiar forsett med sitt brus och tvagne
med sitt stoall, der spela tvindarna orgel i tril-
dens grenar, och de små fåglarna sjunga med
lina späda röster beständigt en pfalrn till
Gads iira.
Och ingångsspräket till sommarens predi-
kan är taget frätt början af.-Fader tvår: «Hel-
qadt warde ditt nattm. Tillkomme ditt rike.
Ske din tvilje, såsom i himmelen, så ock ps
iorden.««
Oct) fåglarnas psalmer ha ord, fast ei alla
förstå dent. Teßa ord ha fåglarna lärt af
Gudö englar, och de lyda så: ssÅra tvare
Gudi himmelen och frid på jorden och åt
menniskorna en god wilje!-«
Lch blommorna stiga till hwarandra: sulfo-
nung Salomo i all sin yerlighet Ivar icke
klädd säsom en as oß.«
Wißt tik det godt att tacka och loftoa Gnd «
både i kyrkan med andra och i sin kammare
ensam hemma. Men gladt är det också, när
hela jords-i prisar Gads godhet och niir man
skär i sotsienet i skogen och hör träden säga till
ytoarandra: «si, tvi äro alla Gads barit, och
allt htoad toi äro, det iiro tvi genom hans o-
utsägeliga nåd. Låtotn oß tacka och loftva
hans heliga namnte-
Jag tvill berätta förs er nsgontlng roligt
och toackert, som hände om en midsommarnatt
Carl Gustaf och hans syster Sofi hade sof-
toit på eftermiddagen, för att kunna hålla små
ögonen-öppna när natten kom. Klokan 6 spå
aftonen åto de hivar sitt smörgås med ett glas
mjölk, och sii gingo de ut på iiugen med bol-
lar, käppar och kastringar. Och de hade fått
af sitt. pappo 10 ropet hwaedera, för att köpa
sig något godt, ty der brukade sitta gummor,
som sålde tväfflor och pepparkakor ät barnen.
Pä« ängen tvoro der många gofzar och flit-
kor redan förut. Der roar den öfwerdädiga
Nbiter ism rätade illa ut- för sin trißa, och
s-«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
