Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UD
Od- HereI(-n, klipps-« pä levat-s gen-tel
ståe- kast slet eviga förhand,
ils D« mä Di- ketteskktiznse,
. Gads sem, i evighet. —
·) Slinge- utgiknn ai· Palazqu
Mameen som dräpte sina grannar.
Det är underligt att se, huru en utrustas
finmatillsiänd affpeglar sig i hennes omgifning-
i uienstorna och djuren omkring henne, ja nä-
stan i kläderna, trädets och stenarna.
Ruben Blaet tvar en pestsmitta for
hela grannskapet det han bodde. Sfelftoa hans-
äfhu svettade nästan som en hinduist trolliont,
som fort-gifters kuniia framkalla åskmoltt, o-
träder och xordbiifningar. Haris hustru säg ma-
ger starp och otrefiig ut. Haris små goßatö huf-
ipnden liknade nästan igelkottar-, th htvarje här-
ftfå stod ut i toild oordning, likasom af be-
ständig sörlkräekelse. Korita i ladugårdett peka-
de rätt fram med sina horn, få fort Ruben
torn och rörde lpid dörrklinlan. Hundeit Mart
släpade swansen emellati balbenen, orl) tittade
feiigande pil sist herre, for att utforsta i htoad
lynne hatt toar. Katten såg mild och rug-
gig ut,-och brukade rusa rakt i spisen uppåt
siorsienen, då Ruben kom emot honom. Jcke
biime tvar hans gamla häft, hwilken liknade
en sliten slätskinskappsiich tom på allt förråd.
Onpphörliga slag och hotelser hade gjort ho-
nom så förstenad, att ingett pistit kunde pä-
skunda harts stekp inga hwißlingar eller rop
fjrmä honom att upplyfta sitt dystert hängan-
de hufwud. vHela hans naturliga språk sade,
sei godt m häst kunde sii a det, att hatt lvar
det mest olyckliga djur. iftven träden på Rri-»
bens egot hade ett troligt, knotigt och traßligt
utseende. Deras bark gret sina sjukliga tårar
af bilda, och get-nakne tvår-te i knotor och bug-
ter, fot-i om de kände den oupphörliga otref-
vadm, ach gjorde sorgsna miner ät hivarandra
(
bakom egarens rygg. Blotnmoena woro twi-
naude och ängsliga, endast bälmiirtett trifdes
bra och spred slit giftiga och ditfroande lntt ons-
tring fig. Rubens litrar orh fält tooro öfwer-
tiickta af fmåsten oeh ogräs. Alliing stig härdt
och ödsligt ut som hans eget ansigte. busars-
dag förbannade han byn och sina grannar-, e-
medan de förgiftade hans hundar, stenade hans
hörts och stjöto hans kattor. Onpphorliga pro-
eeßer gjorde honotn så mhckete kostnad, att han
hade hivarken tid eller penningar att aumända
på förbättringen af fin gard.
Cmot Johaie Smith, en fattig jordbruka-
re i grannskapet, hade hatt fort tte proeeßer
efter hwarandra. Johan sade att hatt hade
lemnat igen en spade som han lånat af Nu-
ben, nten Ruben swor på att det iete war
sannt. Rubeit anklagade Johan, tuann protesten,
och fordrade silfout stadeersättnitig, att Läns-
manncn skulle taga ifråii Johan hans gris och
giftoa den iit Ruben DJ bände, att Johan i
sin lvrede kallade Ruben en gammal skälen, oeh
sade att han tvar en pesi for hela sokntn.
Detta yttrande kom snart fram till Ruben
Han anklagade då sitt granne för smädelizjt
tal och fick honom åter att plikten Men pro-
eeßen tuiickte sådant löje, att Ruben i fin harue
ställde sig i bakhsll for Johan, då hatt gick
förbi, och hetsade sin hund på honom, ropan-
de meden ilstefull stämma: Malta mig en
annaet gäng en gammal stiilm, om du törsti-
-Derefter gick han in i sin stuga igeti, och ett
ondt lynne är toärre ätt pesteit. Hari bannade
filt hustru, gaf lilla Joseph en« örfil och kattett
en spark, utan att niigon af dem kunde förstä,
huru allt detta tom sig till. Fjortoii dagar
derefter fann man Rubetts stora hund död af
förgift. Hais började då en nh proeeß mot Jo-
hem Smith, och dä hast icke kunde öftverhewli
sa honom om hundmoed, hämnades han ge-
nom att förgifta ett litet lamm, som tvae
Smiths hustmo älskling. Johaits lynne hief
mer och mer hämdlhstet, och han sitt alltmera
lust att gå till trogen, sitta der oeh tala om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
