Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
’dJa, med det vilkor, att ni ej får nu
Eo långt och ären hemma klockan sju.
- Ja visst, ja visst! Ack, hvad det skalll
bli roligt!
Så rodde båda syskonen förtroligt
Fill Blåbärsön. Der voro sköna bär,
Och hvad de åto, hvad de sprungo der!
Men Smultronön der litet längre borta,
Säg, ro vi dit? Nej, timmarna bli korta.
Ack jo, se blott, så rödt det glimmar ju,
Och än är klockan säkert icke sju.
Nå ja, till Smultronön de båda foro-
Hvad der var herrligt! Hvad de glada voro!
Men ser du Hjortronön! Der är ej fult!
Af stora bjortron glimmar der helt gult.
Men pappa har oss nekat... Ack den
pappa!
Han blir nog god, när blott vi honom
klappa.
Dessutom är ju dit helt nära nn,
Och än är klockan säkert icke sju.
Nå godt, till Hjortronön de rodde båda
Så rara hjortron får man sällan skåda,
De snaskade det bästa, gom der fanns;
Det smakte Mimmi godt och munsjör Frans.
Till sist så voro båda barnen mälta.
Nu ro vi hem. Ja kom. Men hyad är detta?
Den ön här nära ha vi aldrig sett:
Af röda rosor glimmar der helt tätt!
Ack, låt oss fara dit på rosenfängel
Omöjligt! Nej, vi redan dröjt för länge,
Men blott en liten stund! Ännu
Så slår jag vad, att klockan ej är sju.
Nå, blott en liten stund! Och båda rodde:
Till Rosenön var längre, än de trodde.
Men när de ändtligt stego der i land,
Hur skönt der doftade den hela strand!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
