Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig. Jernet undergår dervid ingen synbar
förändring, det får eller förlorar blott en
egenskap, den att draga jern till sig.
Tråden alltså ger intet tecken, röres icke, och
sätter icke heller något annat i rörelse
utan är likasom blott den väg, hvilken en
viss kraft, om hvilken vi likaledes
nedanföre skole tala, med oändlig hastighet
genomflyger rymden, och medelar ett stycke
jern den omtalade magnetiska egenskapen,
hvilken är den kraft, som sätter annat i
rörelse.
Nu vill jag dock säga dig, att det sätt,
om hvilket vi talade, nemligen att genom
att gifva och beröfva hästhofven
egenskapen af magnet förorsaka ett klingande,
och att genom att låta antalet af kläppens
slag beteckna bokstäfver och ord,
visserligen är lätt, men dock opålitligt och
tidsödande. Detta exempel brukade jag blott
för att göra saken fattligare för dig, och
för att derigenom bättre föra dig in uti
det följande. Hvad våra telegrafer
åstadkomma är säkrare och tydligare, och man
har med uppfinningen kommit så långt,
att den till magnet fövandlade hästskon
sätter ett litet tryckeri i rörelse, eller med
ett blystift gör en teckenskrift, så att
telegrafen antingen i vanlig bokstafsskrift
aftrycker orden, som dikteras på en
annan station, eller nedskrifver dem uti en
teckenskrift, och detta ungefär så hastigt,
som en medelsortens renskrifvare för
pennan, hvarvid underrättelsen på en lång
pappers rimsa går fram från apparaten. Men det
är icke min uppgift nu, att beskrifva det
machineri, som användes vid
telegraferandet eller tryckandet, utan hufsvadsaken är
att förklara den grandtanke; på hvilken
telegraferandet beror. Du förundrar dig
öfver de olika rörelser; hvilka magneten
åstadkommer, men ett exempel skall
göra det tydligt för dig.
Om du betraktar ett väggur och frågar
dig: hvad är det som drifver detta? så
skall du snart finna att det är lodet, som
vid en ked eller ett snöre hänger nedanom
detsamma. Nu verkar lodet i dess
rörelsekraft blott enkelt och nedåt, under det
redan pendeln svänger till höger och
venster, och hjulen röra sig rundt omkring.
Der finnas timm- och minut-visare, ibland
äfven datum- och sekund-visare,
hvilka alla röra sig på olika sätt, och allt
detta verkas af den tyngd, som ligger i
lodet. Deraf kan du förstå, att en enda
enkel rörelse, nyttjad såsom kraft, kan
vara orsak till flere olika sammansatta
rörelser, så snart machineriet är
ändamålsenligt inrättadt. På samma sätt
frambringar äfven magneten i förening med andra
machiner en mängd af rörelser, bland
hvilka jag förut nämnt blott kläppens
klingande i klockan.
Du skall kanske fråga hvarföre
telegrafen kallas “elektromagnetisk“, då jag
hittils talat blott om magneten. Du vet
redan, att det är magneten, som ger
tecknen, men det som härtill från långt
afstånd gifver magneten dess kraft att
verka, det är elektriciteten, denna
hemlighetsfulla makt, om hvilken vi förut flere
gångor talat.
Redan för flere årtusenden tillbaka
hade man gjort den erfarenhet, att
bernsten, om den gnides med ylle, får den
märkvärdiga egenskaper, att draga till sig
små lätta kroppar, såsom papperslappar,
trädspån och dylikt, samt efter en stund
låta dem falla ifrån sig, åter draga dem
till sig, o. s. v. sålänge tills den förlorat
den genom gnidningen alstrade kraften.
Man kallar denna kraft, såsom du redan
vet, elektricitet, af det grekiska ordet
elektron, hvilket betyder bernsten. Först
för parhundra år sedan upptäckte man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
