Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åsös
Det iir nn i och omkring denna sluga
tvi sinne tvära till holmen nvß anlände taxin-;
ner stoiirma,-såsom bin omkring sin kupa.
Flickortta hasta att plocka hallon till midda-
gett, med undantag af Mimmi och gamla Li-
sa, som stadna qtoar för kokningen och de in-
te husliga görotnöletts skull. Under tiden fö-
retaga sig goßartte att rödja och ordna en när-
belägen naturlig berså, menande att i en mat-
sal med himlen till tak, gröstttattan till golf,
deg bnskar oeh striid till tviiggar, smakar maten
font biist. Der hålla ock fåglarne taffel - nm-
silett gratis. Arbetet tvar snart färdigt till de-
ras belåtenhet. Stugatis bänkar och tre bord
dltburoö, och de sednare hopfogades till ett,
iistver hivilket Mimmi bredde den htoita bords-
dnketo Oeh då mt ästoett maten toar färdig
. dely allt ordnadt pii biista tvis, tillkännagafs-
denna hugneliga sak medelst gälla rop och sig-
naler för de bortatoarattde flickor-ta, htoilkas
skratt orh stoj muntert genlde i nejden. Det
dröjde ei heller länge, foriitt de sjelftva grupp-
tvis framilade, hoppattde östoer tnstoorna sotn
luftiga elftoor, stad da pa wandring. Pa den
omtiinkfamma Mimmis siagahtoar de hade si-
na bär, stoarade de alla siraetande, att de ei
hittat niigraz mest upplyste der slutligen att, i
brist på andra iiiril att Plocka dem nti, hade
de flefte försedl sig med koppar och tefat, som
efterhand blifwit uttömde i Elises handkorg.
liii toiittta pli sig länge och lviii. Redatt be-
gynte ntan bli orolizt oeh falla på hwariehans
da funderingar-, dii hott sent omsider andtrntett
och blossattde röd anlände —- nten till allas föt-
sirlickelse utan hallottkorgett.
«Htoar har dtt tvarit?-«
«Htoar äro hallonen?«s
esKors hittad dit ser rolig och
orolig titl« ropades i kortes.
««Hallonkorgen är bortröstoad as en
tomte eller dylikt, få Ioidt jag kan
foesiä,«« stoarade Elise halft gråtande,
EFF och plocka nya toille jnst ingen
halft skrattande i det hott trött nedla-
stade sig i det mjnla gräset.
«Ser ni,« fortsatte holt derefter, jazz
skulle for en stund sedan, da« jag ttti en renma
i berget derborta tvarseblef ett hel hop wackra
blommor, göra mig till och plocka dem till
prydnad for toiirt bord, satte det-före kor-gett i-
från mig och kliingde dit, tipp. Men då jag
korn tillbaka ioar korgeti förstonnnen, och jag
siig på niigot afstiittd lila tydligt som jag nu
ser er, en litett gubbe med ett förunderligt tit-
seende. Hans griia driigt war utsirad med lös«
oeh hallonrio, så att han toar snarlikett bnsle,
som rörde sig framåt. Mia saknade barkars
hade han i ena, och en krokig sias i dete« andra
handen. Jag ropade toiil af alla krafter-, men
som ingen tycktes höra mig oeh jag ej heller
toiigade fot-följa den mot skogen skyndande gub-
ben, hastade jag hit så fort jag kande, lent-
nande lorgett iit sitt öden-«
«Ack, sii ttndetligt —- htvetn kunde det toaratm
sireko alla, sotnlige uppskrämde, andra skrattande.
- «Det toar toißt Högholms —- tontten,«
sade gycklattde Albert T-
«C«ller rådet i berget derborta, som ej
thckte om att Elise plockade bort blommorna
nr remnan,« tillade Kalle C.
«Nes det lvar toißt «hal«ionknngen,s«
sont roar ledsen öftoer att tvi beskattathonom,«
Intenade Hulda S» oeh de sleste menade sotn hott.
Elise L. toar den enda sontiittttttsasttadeo, ork-— -
Ja ltallonknngen toar det, derotn blef
man ense. Mett huru bete sig flor att så biir
till middagen i de förlorades ställe? Att genast
toiigaJ
Tet roar dessutom for sent, ty fiskett och de
toarnta potetertta siodo redate så inbjudande
pii bordet, och siinde smii niitta röihtvirflarttpp
i den klara sommarluften. Wißt tville de hur-
tige goßarne genast begiftoa sig åstad pii sagt
e7ter hallontsnswen, for att gripa honokn pZ
bargrrning5 tnen flickornas böner oeh det-as eg-
na hungriga mager betoekte dem sitttl"igett, att
åtminstone störst gripa sig att med den män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
