Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isk?
tande middagln. Nog hade det toarit skötet
att så hallott och mjölk till efterrätt, som man
spetsat sig tapps-. Ntt fick man hålla till godo
med bara mjölk och bröd, ty de fä därest, sorti
sunnns, förslozio ej bland ss manga, och dii
de icke räckte till åt alla-, toilte heller ingett ha
deraf. Dock toar det ej nian att en liten för-
stiimningi början af måltiden rädde ibland
sällskapet, tvare sig for bärettö skald eller eme-
datt hlllldngnbben toeckligete sil spökade i flereä
hjernor, att de tillochmed befarade att plötsligt
fä se honom framtitta emellan trädctt och· stö-
ra deras ro, såsont de ock skämta-ide tillstodo.
Wtan pratttdesoeh«gycklade sont bäst häröstoer,
då alla tydligt höra någon vallas med hastiga
steg —- Det praßlar i buskarne.«’— Maten
siadnar på halsioa toiigeit till mnnnarne, som
stå tvidöppna iförtväntan på det som kom-
ma stall — och framträder till allas glädje
dch forn-tätting gamla Lisa med den förlorade
bärtorgett, full med de rödaste och tvackraste
hallon!
«En gammal gubbe med ett högst märk-
lviirdigt ntseende,« berättade hon, «hade toarit
i stugait oeh lemnat lorgetc med helsnian till
mamsellerna, att hatt toißt icke hade något e-
mot att de plockade hallon på holmett, blott
de icke trampade ned buskarne, såsom nZgra n-
taf dem ntjß hade gjort. Derföre hade hem
tagit bortkorgett for att siriiimna dem litet
till straff. För öfrigt önskade hatt allesammans
en smatan måltid. Deroii hadE hatt hastizit
söt-slottsruins-
Äld anledning till gißningar och fornn-
dran, ehnrn man ej nn toillc ge sig tid dertill,
ty maten smakade förträfflis3t. Emeliertid hade
man äter att fröjda sill ät hallottett och mjöl-
ken. Men oförmodadt föll det ett af flickortia
in att säga, det hett soißt icke toille ätit af
bäreit, emedan de kanske tooro förtrollade af
den gåtlile gubben. Hai-uti instämde snart de
andra, och nu toar den sista toillatt nitiske an
deu första. Dä minskad Iskar« Ol.«. en frisinnat
gosse med toackra lifliga ögoti,· äskade avsmak-,
apr-hos sitt nmn och fade: «9".)2ittl«ietrjkap! Det
toar tvißerligen ej min mening att söt eder as-
slöja den försräekliga hemlighet, som htoilar öf-
toer det märktoiirdiga font i dag tilldragit sig
med hallonkorgen; men jag gör det nu af fol-
jande skäl: pro into, emedan annars de ila-
ste af elfsz säsottt jag märket-, ej skulle tvaga
lita deßa tvackra och oskyldiga hallon; pro
Edo, emedan ni eljest, kanske alldrig mer, ål-
minstone ej i dag skulle tvaga nalkas den dun-
kelgrötta skogen, der «det sitsar så jufligt;«-pro
Ztio, på det ni icke må skiljas hädan med
tron på tomtegubbar, bergötroll och dpliktz ty’
tveten att den illtnarige gubben,hallotttsnstoets
tvar ingen annan iin Fridolf P.,- som smä-
grinande sitter der borta, tjock oeh bastant och
röd som kil hallott. Wi företogo oß negeligete,
hatt och jag, att roa es; en liten grand, och
skiljde ost derfore frätt de andra»»gos;artte, sedan
arbetet här till det närmaste tvar slut. Fridolf
tvättde sin rock «astoig, och jag Utspökade honorn,
sus gode jag kunde, med lös och hallonriö och
skägg af moßa. Derpå smögo tvi oß fram, för
att otn möjligt spela flickor-ta ett litet spratt,
htoiltet lyckades öste-er all förmodan, ty tvi
fingo sigte på Elise jnft dii hott ler-anade sin
torg, som Fridolf genast betniigtigade sig, ntatt
att hott bles det toarje. Sedatt skyndade hatt
med linkande gäng mot slogeti, der jag toar
honom till mötes. Hör ordnade nei åter hatts
rubbade loftyiit oeh kon-mo sa obemärlte till
stugan med tvärt fond, somtri lemnade ät
Lisa med tillsägelse att es förråda oß, ntan
fot-st sedan toi hunnit begynna med middagen,
framkomma nted korgett och helsningar, hwil-
tet hott äfwete fullgjorde till tvår belätenhet.
ch derföre skallben i morgon ha sig en
stritt bästa sortens snus, så sannt jag heter O-
slar N. oci; mt tänker taga min slada igett för
det lätiga talet.-«
Ges:ar1te ntbrnilo i ett stallatide skratt,
ntishtvillet äfnien slit-korna hjertligt instämde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
