Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
ehurit de tillika todra smått flata öfwer att de
fä lätt låtit narra sig och ej genast misstänkt
de »elake-goßari·.e,« som de kallade dem. E-
mellertid tog glädjen och munterheten tst fin
rätt i rägadt mått, och efter måltiden jagade
man för «matklapparneö« skull hivarandra
ifrigt omkring på den ividstriickta holmen. Ef-
ter denna motion pil maten, smakade kaffe
soni nektar. Sedan begyntes med boll -och wo-
lang-kastning och lekar af alla flag, såsom den
gamla toiilkända «enk —· leken,« «femte hjulett
under neagnen,« sskomaudo — lekeu,« med fle-
re. Det är en skön och frisk tafla att se deßa
ungdoiiio letar i det gröna, och hivar och en
framkallar den gerna och lifligt for sin inbill-
ning. Den dehlifwer således ej beskriftoas. En
fläserhatt lemnar sitt egarinuaö lock-an ljuftde
och fastnar på grenen. Hwad du har roligt
lilla ljusalf, som ej för skratt katt nppsiiga
frö-i tuftvan, östver hivilieti du fallit. — Ter
fäller en annan i brädsiati sin sko, och blir ta-
3en.— Sick, få roligt, hwilketi fröjd! Älfklige
ålder! Jubla lyckligi souunarfrid, i sommar-
griltitl Och kännes ätt nägou gäng en kylig
«Hi5st«flägt öflvergcl ditt iväsendes tvär, tvär glad
änds, ty bamafröjden, Varnasinnet får alltid
leftva inom oß, blott tvi ej döda det sjelfan i
lifwet, l werlden. —- Llingre fram påeftermid-
dagen mulnade himlens något, och etc öftoer
holmen gående regnmoln ttoang plötsligt det i
sina lekar införlifwade sällskapet, att hufwud-
·«f«tupa begifwa sig in i stugan, dtt äftveit jag,
som händelsetoiä befatta mig i granskapet, fys-
silsatt med metnlng, fördes af mitt gode geni-
us, For att finita tak öfwer huftvudet emot det
häftiga regnet. Hjertligst wälkomnad af de gla-
da —bar11ett, flisom jag älskar att kalla dem, e-
huru många redan hade trampat ut barnskors
na, sattes för min skull kaffepannan liter på
elden, och snart af själ och hjerta deltagande i
deras lekar derinne, författade jag i hast· for-
att på något sätt tvisa min tacksamlyet for de-
ras tvålwilja, till ssöåöglpolmöstngans arch-
föliandeanspråkslöfa fäng, soni jag sedaci sjöng
med den bekanta meloditi till ssNu tror jag
det famn-ara nd, att tänka på refrängen.«-
Nu wiki jag sjunga ock en silng
Till Högholms — stugans öra,
Qch minnas hum mången gäkig
Wi iblaiid tvänner lära
J flydda somrars glada frid
Här haft få många nöjen-—
Wi skola minnas all tvär lid,
Deß lekar och deß löjettl
Hur flötet att fri frän stadens tik-äng
J fred och ro hiir sitta,
Och under muntert stämt och sång
Jgenoin fenstret titta
PS tända fjerdens vågor blä,
QØ på de båtar många,
Som hurtigt fram och liter gä,
Fasi de ej gå med ånga.
Se kaffe - vannan blank och ren
Pä bordet redaii blänker-—-
Deti står fä stadigt utan ben-—-
Jag tvid deß anblick tänker:
ssNog gåfioe jag en tunna gull
Om jag er kunde fröjda,
Som denna panna, rar och full-
Och göra er så nöjda.–
Men «fista paret uti-« i hast
Der ute glädtigt ljuder,
Qch hivar och en, att ej fäs fast
Nu all sin kraft uppbjuder-
Nog händer det litidå minsann,
Då matt det minst kan tänka,
Att matt i flygten fångas kan
. Af någon-listig enka.
Ljuft iir att sedan hmila fä
J mjnka gräset gröna,
Vch öftoer sig Ha himlen slö-—-
Omkring sig ölomiuor sköna,
Och lyßna till de foglarö säng,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
