Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
Hörefter förde Jolli sin blomsterkorg, slätad
tkf Hettttes sadet, till dett unga grestoinnan, som
emottog henne och hennes gästva på det tvän-
ligasie, och inbjöd henne till dett lilla fest, hwil-
att någott annan sremmani.e oersott än hon
warit i rummet.
Jolliö sadee, som beiagett af sorg, ölet
och förstummad åhört anklagelsen mot henne,
len sednare på dagen stulle özja rum toid den-tog nu till ordet och frågade henne om hon sö
stöna majftöng, sotn aftonen förut blistvit upp-v
eesi på gårdett. Och Jolli framgick till det
öppna sensiret och njöt af anblickett östver det
toida hastoet och konturerna af uddar och stär,
som förstounno i deß ändlösa fjerratt, medan
lgreftvinnan frätt ett annat rum hemtade nå-
gra förfriskningar-, dem hott med egen hand
bjöd trägårdsmiistare-dottren.
Men när Jolli derester inträdde i sin fa-
ders lsga boning, och omtalade dett unga gref-
toinnaus godhet, skakade den gamle betänksamt
tes hnftvudet och yttrade: «Ka«ra barit, jag
hade hellre sett att detta förhällattde ej inträffat-,
ty afnnden har alltid ett öga oeh en gadd för
det-. lycklige. Bed Gud, min goda flicka, att
ej denna ditt ostyldigtt glädje blir förgiftad och
toar ständigt uppmärksam på dig sjelf och ditt
Ipoforattde, dubbelt mot söm-«
Knappast hade hatt sagt detta, da dörren
öppnades och Stottsdomaren inträdde med nä-
gra rättsbetjenter. Sedatt hatt allt-varligt hel-
sat fader oeh dotter, förebrådde hatt med sträng
röst den förskräckta Jolli hetiters otacksatnhet
emot det nödiga herrskapet, midt under det bott
åtnjöt en så stor godhet af dem, och befallt-
henue genast framlemna den dorbara ring, som
bott toid sitt besök bod den unga greftoiunan
tagit trän dennas snoord framför fettstret, så
framt hott toille nung att fängslas och skymfli-
gett bestraffas. Förgäftoes bedyrade dett unga
flickatt sitt osinld. Domareu sade att den gam-
la greftoinnan, nyß före Joltis ankomst, be-
fökt«sitt dotter och toid sin bortgöttg pö hennes
lsord atoatglömt ifriigawarande ring, htoillett
hott händelsetoio dragit ftsgtt ett singer under
samtalet med henne, oeh dii hon, sirar efter
det Jolli aftaasttat sig, återkommit. for att
toga densamma, roar dett förstottntten, utatt
snart glöttit de lärdotnar, hatt bibringat henne
ur Gttdo Ord; ont hon, tinnes så nng, redan
började samla sörbannelsetth och sorgetts grähör
öftver hans hjessa; bad henne minnas att
Gudö öga såg hentteis förskräckliga gerning och
att han ästoett nu kättde hennes hjertaö tankar,
oeh upplyste henne derom att en skidan get.
ning, i sig sjetf högst tredeestvgglig inför Gnd,
blestve ännu oförlåtligare, om hon framhärda-
de i sitt syndiga affigt och ej öppet bekände,
ångrade och asbad det onda, hott gjort.
Stackarö Jolli häpttade oeh förskräcktes än
mer, då hem hörde att öswett hennes fader
trodde pa hennes brottslighet, och kunde till
en börjatt icke stvara honom ett ord; mett
snart tips-tystade hon sitt blick mot himmelen
och utbrast med en högre ingistvetse: O Gud,
du sent sett mitt hjertas känslor och mina
handlingar, förbarma dig östoer mig arma
barn! Ottt du i ditt tviohet anser mig böra
undergå den pröfningen att kliftvtt mißkänd,
så borttag åtminstone ttoiflets gadd från min
egett älskade fader-ö hjerta. Ford-nosa mig ej
till jordett genom att låta honom, som lärt
mig känna och älska ditt helizta toilja, förlora
tron os mitt oskuld, om också alla andra
ttoistade«ders. Oeh ni, Herr Höfdmg, yttra-
de hon, ioiiitd till Slottsdontarett, jag kan
toöl ej betvistt mitt oskuld inför er; men
glöttt ej, att skenet ofta bedrager och att den
ostoldige alltid bar en besioddare i himlen.
Slottsdomarem en toördnadötoärd man.
socn bliftoit rörd af flickans svartna toädjnnde
till dett högste blattd alla domare, tncn sotn
tvar för mycket inbiten i de oetre formaliteter-
na as sitt aktnings-mörda kall, for att anse
tillftändigt att ens före en börjad rättegång
satta en egett östvertogelt«e utati bete-Lo, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
