Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppenbarade i Ordet
Och i Jesu Kristi kärlek,
Som oss fröjdar och hugsvala
Gör oss rike i allt armod
Och i hoppet ack! så glade,
Gifve Gud, alt vi blott kunn
Fostra barnen upp till Kristne,
Kristne som i tro och kärlek
Älska Gud, hans ord och lära
Då vi kunde säkra vara
Att han uti alla skilten
Skall dem skydda och bevara.”
”Ja, Gudsfruktan är och blifver,”
Sade fadren, nyss inkommen
Jemte skjutskarln uti stugan,
"Ja, Gudsfruktan är och blifver
Alltid dock det bästa arfyet,
Bom föräldrar kunna gifva
Sina barn till skatt för lifvet —
Så vi säga, jag och hustrun,
Till hvarandra, då vi skåda
Våra stackars små, som ega
Blott ett hem i nöd och armod,
Fattigdomen blott till arfslott.”
Mannen så. Men rörd jag frågte
Dem ännu om ett och annat;
Fick så veta huru barnen
Läste gerna i sin psalmbok,
Uti Bibeln och katekesen —
Huro de ock gerna hörde
Talet om den gode Guden
Och om barnavännen Jesus,
Som de älskade af hjertat.
Och jag drömde sen om natten
Huron det var jul i pörtet,
Der jag sof så godt på bänken —
Drömde huru barnen sutto
Omkring far och mor, som sader
”Stackars barn! vi ha nu intet
Att er gilva uppå julqvälln
Någon gåfra eller julklapp,
4
Då vi knappt ha mat för helgen.
Mest ni troligen dock sakna
Ottesången uli morgon,”
Eyrkan med de många ljusen
Dit ni arme ej få komma
Utan kläder uti kölden.
Men vi skola dock tillsamman
Fröjda oss i stilla andakt
Öfver alt densamme Jesus,
Som sig födas lät på jorden
Uti fattigdom och ringhet,
Också nu vill till oss komma,
Som en kär och älskad julgäst,
Han oss icke skall förglömma. —
Nu jag tyckte att en skara
Glada barn kom in i pörlet
Med små korgar och stort jubel:
Pet var barn utaf föräldrar,
Som af jordens gods och skatter
Egde nog och hade gifvit
Sina små, som derom bedit,
Mat och kläder att utdelas
Bland de fattige i verlden
Och de delte sina häåfvor
Nu med bjertans fröjd och glädje
Ibland pörtets barn i armod —
Och de hade i sin ifver
Ack, så skyndsamt, ty de visste
Att det funnos än så många
Som behöfde hjelp till julen,
Som ej hade mat och kläder
Ens på årets största högtid. —
Men välsignelsen de hörde,
Som de fattige dem gåfvo
Under ljufva glädjetårar,
Hvyilka alla himlens englar
Samla upp som sköna perlor,
De der skola herrligt stråla
Likt juveler i de kronor,
Som de salig vordne bära
Uti himmelsk fröjd och glädje
Men det blef så ljust i pörtet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
