- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1856 /
46

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

itis

kännedom. Hans namn är på långt när icke
tå allmänt kändt, sotn det förtjenade wara;—s.«l
också är det fallet, att menniskan, engång tvatt
kvid att se och nyttja en sak, ofta icke frågar
tvidare det-efter eller tänker derpå, tttatt helt
enkelt anser det mås ta tvara så med det eller
det, eftersom det ieke är annorlunda, sör-
glömmande dertoid den möda och arbete htoarje
uppfinning och upptäckt, htvarje ny sak kostat
sitt man; så förhåller det sig äfwen med bok-
tryckerikonslem htvettt tville tväl attse det ha
marit någon så stvår sak eller någon särdeles
uppfinning, att förntedelst boktryckarestilar,
gröfre (fetare) eller finare, frambringa ett tryck,l
sådatrt hatt sjelf öttskade det. Dett man tvi
liktoäl i detta asseende böre beundra, hette
Johan Gnttenberg, och tvar född i
staden Y)talttz«s1397, der hatt ock dog USS.
Sin oförgätliga uppfinning gjorde hatt år
Mäts, — och att hatt dertoid hade att bekäm-
pa många stvårigheter och ofta siek lida smälek
af sin tids förblindade menniskor, det skole tvi
strax få höra. — Närmaste npphoftvet eller
anledningen till denna uppsinning gaf kort-
trycket, eller tryckningen as bilderna på wåra
manliga spelkort. Deosa bilder hade man, för
att i större mängd kunna förfärdiga dent, bör-
jat måla sålnnda, att kortsignrernaö konturer
tnsknroö i trädtaflor, aftrycktes sedan på pap-
per, htvarefter de färgladeö: signrerne bleftoo
således thdligett utmärkte, och det otydliga, äf-
toensom de brokiga figurerna, målades sett med
pensel. Detta utgjorde en sysselsättning för-
nämligast för munkarna i klostren, likasom ack
desse söreträdestois egnade sitt tid till att as-
steiftoa toärderlka arbeten, dem de föryttrade
till ofta oerhörda summor St. —- Genom for-
mer aftryckte matt sedan ästvett boks täftver,
genant att på samma sätt inskära dem på
trädtasior och taga aftryek deraf. Esterhattd
inskar matt hela böcker, rad för rad och sida

för sida, och siek så genom förnyade astrhtk
flere hundrade exemplar af boken. Nedan detta-
finna tvi, tvar ett tvida tvägttar beqtvätttare
sätt att ntångfalldiga en bok, ätt att trälfamt
i månader och år afskriftva densamma. «Men
äftvett denna formskärarekottst tvar, såsottt toi
lätt finne, förenad med mycken möda, fordrade
tålamod och ihärdighet likasom den tnedtog o-
fantligt lång tid. Då kom Gnttenberg mensk-
lighetens gemensamma sak till hjelp och bragte
lins i den mörka frågan: år 1430 hade han
begiftoit sig till Straßbnrg, och här började
han nn ifrigt sysselsätta sig med tattkett på,
hnrmvida det icke ginge att att skära htvarje
bokstaf särskildt för sig på små trädltitar, ett-
htvar till lika storlek, sätta dem så bredtvid
htvarandra och aftrycka dem; derigettotn bleftve
det möjligt att efter fttlländad tryckning, åter
skilja bokstäftvertta åt och begagtta desamma
toid tryckeri-egen af en annan bok, tills stilarna
bleftve förnötta. Wid dessa experiment hade
hatt redan antoändt alla egna tillgånger, —
då någre borgare i Straßlntrg förskjöto honans
medel att, det derigenotn ntärktvärdig blefna
året 1436, göra sitt första försök: han fästade
de skilda botstäftoertta (skttrna af bok-träd till
(små) staftvar, drraf bokstäfnterJ på trå-
dar intvid htvarandra, beströk dem sedan med
bläck och aftryckte dem på paperet. Att förena
de skilda stilarna med tråd, sann han dock
snart tvara otjenligt, och uppfann i stället
boktryckarepreösett Lår 1439), dee de en-
gång i ordning beagta bokstäjtvertte pressas i
hop och så lemna astrvcket. — Men sir-årig-
heter ställde sig i tvägett för honotn att längre
dröja qtvar i Straßbnrge han hade i och för
sitt uppfinning åsamkat slg skulder, dem han
icke mägtade betala: också började hatt redan
as den tvidskepliga hopett att betraktas med
mißtroende. Hari flyttade derföre tillbaka till
sitt födelsestad Maittz år isbits. Häe förband.

·) Sst t. ex. detaldee ett afskrismtt Bliel Ited 4 å M.
gyllen.

han sig med sin stvärfar, den rika guldsmeden
Johan Faust och en mtmk Peter Schöf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:46:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1856/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free