Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
fer, med htvilka hatt 1450 ingick ett forme-
ligt tryckerikontpanistap. Desse medhjelpare,
isynnerhet Schösser, gjorde ytterligare ett wig-
tig förändrittg iden nya uppfinningen i det
de giöto bolstäftoertta af sammansatt metall-
blandniug, i stället för att ha dem skurna af
träd (14t52); också uppfann Schöffer den ttu
brukliga tryckstvärtan genom eu blandning af
start fernissa med kitnrök. Ntt började de med
större tvert: en latinsk östversättuiug af Da-
vids psalmer skulle tvara den första bokett.
Men snart blef Guttenbergs tverksatnhet här-
toid afbruten: genom allehanda listiga knep
tillegnade sig Faust den redliga Gntteubergs
tryckeri och fulländade med Schöffer psaltaren,
den första fullständigt tryckta bol. Är 1462
tryckte de den aldraförsta latinska Bibel, med
htoilkett de förtoiirftvade sig mycket penningar,
isynnerhet i Paris, toid littiversitetertta och på
marknader-, der den löptes gerua för det ttu
sentföreisetvis rittga priset, 30 gyllett. Alia
förtttåuades öftver dett uya konsten, sotn au-
sågs för ett rent trolldotnstoert: munkarne,
sotn bliftoit beröftoade ett så ittdriigtigttärings-
gren, tooro högeiizten förbittrade oet) kallade
uppfinnarena trolltuakare och hiu ondes tjena-
re. Emedlertid lefde Guttenberg, östoersedd set
förföljd, sitt lif i stilla afstiljdhet från werlden,
« fick sitt uppehälle ofta genom de allmosor med-
lidsamma utennislor gåftvo honom och led i-
blattd tillochmed brist på det nödtoättdigasie.
litatt att blistva belönad såsom hatt för sitt
konst förtsettt, hade hatt littoäl uppoffrat bästa
tiden af sitt lefnad, sitta krafter och hela sitt
förmögenhet för deusatnsua. — Esterhattd in-
rättades egna boktryckerier i Tysklands förståtts-
sia städer, seisont lAugsburg, Nürnberg, Lybeck
Cår MAD; tvidare i Nom, Venedig, Floretts,
m. fl. J Stoerige anlades det första bot-
tryekeri år 1482 eller 1483 under Riksförestån-
darett Sten Sture d. ä. — Boktryekerikonftett
fulländades uti Jtalieu och omkr. år 1500
hade den nått en hög grad as spllkottkghåt.
Pilgrimett.
J ett skönt slott lefde engång en rik och
mägtig riddare. Hatt autviiude stora summor
på slottets prydattde och förslöuande, men den
fattige gjorde hatt ringa godt.
Då kom engång ett stackars pilgrim tiil
slottet oeh bad om nattherberge. Meu ridda-
ren aftvisade honom kallt och sade: «Detta
slott år icke något gästhtts.«
Pilgritttett hörde med smärta den stolte
riddarns ord och sade: «Tillåt mig att göra
tre frågor, så toill jag åter gåt« Riddaren
stvarade: På detta tvilkor må tti göra edra
frågor, och jag toill gertta stoara er, efter jag
på det sättet katt bliftoa af med er.
Piigritnett frågade nu: ssHtvem har bott
före er i detta slott?«« «Miu fader,«- stvarade
riddarett.
Åter frågade pilgrimen: ·«Htvettt bodde
här före er fader?«- «Mitt farfader,« stvarade
riddaren.
«Och htvettt stall tvål efter er bebo ert
toackra slott?-« frågade slutligen pilgrimen.
«Med Guds hjelp min son,« stvarade ridda-
ren.
«Nå,« sade pilgrimen, «om enhtvar af
er bor blott en liten tid i detta slott, och all-
tid den ene lentnar rum åt den andre, hivad
åren J här då annat ätt gäster? Detta slott
är alltså tverkligett ett gästhtts. Ann-sänd der-
före icke så mycket på att utsmycka och förstötta
ett hus, som herbergerar er blott en kort tid.
Gör heldre den fattige godt, så bygger ni er
ett bliftvattde henttoist i himmeieu.«
Riddarett träffades af dessa pilgrimens
ord och bief frått denna tid mera toälgörattde
mot de fattiga.
Ali toerldens herrlighet förgår,
Det goda blott, tvi gjort, består.
Fysikqtifea kön och förklarings-k.
Ett obetydlighet.
-«Se,«« pappa,-« sade Wilhelm, i det han
höll öppningen af en tekotzp mot ntunnet, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
