Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
det sättet att ban ef med handen safihdll den-
samma. .
Fadr. Du toet mät, syn-aras det kom-
mer fig, att koppen icke faller.
Wilh. Jag sugar fast den med munnen.
Fadr. Men huru gör dtt det då?
Wild. Jag drar itt luften.
Fadr. Nigtigt. DF du ur loppen drar
lasten in uti dig, så blir luften förminskad eller
förtunnad, och följaltcligen — följakteligen,
insdll Wilhelm, har luften uti koppen mindre
elasticitet, än den yttre luften, som alltså tryc-
ker koppen emot munnen, så att den icke katt
falla bort.
Fadr. Jag förmodar att dtt lätt fIall
finna förklaringett, då tvi redan talat iitfkilligt
om luftens tryckning. Men jag fruktar dock,
- att dit lättare kan werkfiiilla fugningen, iin
förklara den.
Huru sö? frägade Wilhelm utan öfwer-
låggtting.
Fadr. Du sade förut, att du drog luf-
ten in nti dig. Sö brukar man ockfs tvan-
iigtwiö uttrycka fig. Meri svid ordet draga
ism lätt ett origtigt begrepp infmvga fig. Den
egentliga betydelsen as detta ord passar icke
bär. Dragen kallas en kropp, om den må,
fl-. folfa en kraft, som i rigtningen af sin rö-
relse går förut. Sä drar" t. ex.-en häst siu
siliideu
Wilh. PA ett sådant dragande ilr det
icke att tänka här.
Fad·r. Äfwen stiger man draga, om
man siitter en kork, font simmar på ytan as
ett stilla matten, derigenom i rörelse, att man
sned handen rcsr om wattnet och derigenom
förorsakar en» ström, hivllken den lätta sim-
mande troppen måste följa.
Fadr. Åswenledes säger man draga,
niir en gniden lackstång drar till fig en liten
ibit papper.
Will-. Det passar icke heller här. Ref,
när fag suger, fä är tväl munnens rörelse or-
saken, men alldeles tydligt är det icke för mig,
huru denna rörelse fler, och huru den äskad-
kommer sugandet.
Fadr. Hunt munnetts rörelse försiggår-
läter också icke fä lätt förklara sig genom en
beskrifning. Jag kan i allmänhet blott fiiga
dig, att munnen tvidgas genom de muslim
som sinnaö toid de undre delarna af munnen
och ftvalget. bär-af kan man lätt sluta till
resten. smet-an nemligett den luft, som sinnes
i den tillflntna munnen, genom rum-tets ut-
taidgning uttänfeö och förlorar i elasticitet, fä
tränger luften ifrån koppen in uti munnen,
tills luften i munnen och koppen har lita« ela-
sticitet, men htollken naturligtrois i allet fall
är mindre, iin den yttre luftens elasticitet,
ljtvarssre den trycker koppen mot munnett, och
det defio fastare, ju mera man kan utwidga
rummet i munnen. — Försiär du det?
Will-. Ja, fullkomligt.
Fadr. Alltså, söt att taga ett annat
exempel, om du genom ett glasrör fugas toati
ten ttr ett kärilf
Wilh. SI utvidgar jag det inre rum-
met i munnen. Luften i glasröret mäste- da
äftven utwidga sig, blir derigenom mindre ela-
stisk, och den yttre luften, som nycker på ytan
af« tvattnet, driftver wattnet upp uti röret och
in uti min mun. «
Fadr. Detsamma fler äfwen wid to-
daksrizknnde och drickande, sot-silket egentligen
är ett sugande, ifall man icke inhäller dena-
ien i munnen.
Wilh, Det är icke heller fallet här-.
Löönittg af Rehns i föregående Rw- Döden skonat ingen.
TM tryckning gilladtrTokstqs T. »KeuvaU.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
