Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
Breme, så begynte hatt trumma. Dä
rörde sig äter nägot . . . kvart toar! let det,
och så flög- en kräka upp ur diket. Strar fick
Walter kurage-. Det är bra att jag har trum-
man med mig, tänkte han, och så gick han
med modiga steg allt tvidare framåt. Allt när-
mare kom han till tian, der toargartta ristoit
ihjäl bässem Och jit närmare han kom, desto
hemskare tyckte ban att rian såg ut. Dett tvar
sä grä och så gammal. Hwent tvet, hum
många tvatgar der kunde gömma fegt « Kan-
yända sutto de der ännu i en tvrä, stamma
som ätit upp sässen. Ja, det Ivar alls ingett
säkerhet. Jagen enda mennisla syntes i när-
heten. Det wore styggt att bli uppiiten så här
pä ljusa dagen, tänkte Walter wid sig sjelf.
Oey in mera han tänkte derpå, desto styggare
tyckte hatt det tvar att bli wargarnas mat.,
Siall jag tvända ont och säga att jag
slogs eued en waeg och att ban slapp undan?
tänkte Walter. Fy dät sade hans samwete.
Mins du icke, att ljuga är den allrastörsia
synd bäde för Gud- och menniskor? Ljuger du
i dag att du slagit tvargett, så äter lyan be-
stätndt upp dig i morgon.
Nej. nog gär« jag till rian, tänkte Wal-
ter, och så gick han. Men icke gick han allde-
les nära. Han gick bara sä, att ban kunde
se sässens blod, som färgade gräset rödt, och
några ulltappar, som tvaegarna ristvit utaf
det stackars kräket. Det säg rätt otäckt ut.
Jag undrar hivad skissen tänkte, när de äto
upp honom! sade «Walter svid sig sjelf. Och
med detsamma gick der en kall rysning öfwee
hans rygg frätt cröjkragen ända ned till stöf-
tvelstastet.
Det är bäst att jag trummat, tänkte han
återigen-Ock) så begynte Han ·trumma. Det
let illa. Der kom ett eko srän tian, och det
let nästan som tvargtjut. Trumpinnarna styf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
