Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uk-
I
i deras enkla beståndsdelar, öftvettdgstr oß
härom.
Mait tage kroppett af est afliden, om det
är en narr, eller en toiö, as en furste eller ett
tiggare, en rättskaffens eller en nidina, det är
detsamma, tnan tage blott sen död tnenniskaö
kropp. Om matt dök stoppa-: denna kroppi
en stor retort, gör eld derunder och destillerar,
såsom nian plägar destillera andra saker, så
stall matt finna helt enkelt, först ett ljust o-
smakligt tvatten, derester ett tjock brttn och
stinkande visa. J retorten qtoarstadnar en god
oortiott iord- nr btvilkett man innn blott kan
ttrlnta litet salt. ,
Wattea, olja, iord, salt ärv alltså
beståndsdelarne i tvär kropp- as htvilka allit
safter och alla fasta delar, de mjukaste körtlar
och de härdasie den äro bildade. Dessa be-
ståndsdelar äro hos alla Zmenniskor enahanda,
utom att den fete kan hastoa litet mera tvaitett
och olja, iin den magre, ett djttptiinkande silo-
sof litet mera olja och salt, ån en dnmtner
sötts. .— För öfrigt äro de htvaratm lika. —
Af dessa beståndsdelar utgöras ästvett de
issriga dsurkropparne. Endast de sörhållandett,
i htvilka de äro blandade, toisaen stor olikhet.
Deck, hört-sid tviije tvi ej« längre uppehålla oß.
Nag,;att tvi tveta, htvaras tvår kropp "beste·ir,
östvershtvilkett tvi så ofta högmodai och så
mycket bygga nppit. —
Siv-jet JHIL «t«t«tnst"1k:turn. xl
Menniskatt är den högsta as alla skapade
toarelser på jordett. Likmäi förent-er hott icke
i sig alla de öfrigtt djurens sullkomligheter.
Måttga djttr öftoeetråffa hetme i sinnenas stär-
pa, i lemmarnas kraft och i lefnadsålder. Ja,
tvi måste erkäntta, att hos många djur bo
krafter-, om htvilka toi, knappt haftoa dett af-
lögsnaste aning. Httrn många äro icke« de
djur, som på förhand noga. känna stundande
tväderiekssoriittdrittgar och derefter inrätta sina
boningar? Och de djur, som sakna organet
«för sytt, hörsel och lukt, och liktoiil nted säker-
Ihet taga sina steg och förfoiia sitt ros, httrn
o antligt tnsttga iiro icke de? Och hivad konsi-
drift beträffar, huru långt sin icke menniskan
ester många bland dit-rent Med htoilkett skick-
lighet tillreder icke biet fma celler, spindeln sitt
nät och bänvertt sin boninle Jngen menniska
äger en sådatt medfödd färdighet. Allt htoad
hon kan, måste hott lärtr sig genom öfning.
Dock lärer ingen förnuftig menniska afnttdas
djttrett dessa forcerat-cm htvilka bos dettt i dag
ärv desamma sotn för« tusende år, och dem dju-
ret tviljelösi måste ’lyda, ttnder det. menskan
ständigt och tned fullt medtoetandc framskrider
till en allt högre och hözxre fullkomlighet, hwil-
ket blir ett tnöili het genom alla krafters stöna
och harmoniska fåreninsp «
Tre omständigheter stila menniskan frön
djuret: upprättgåttg, flörnnftj sprak.
Att den upprätta gått en iir egendomlig för
menniskan, toisar jemförelsjn med de ofris-
djnrens skeletter-
oi kil ansk- m
tvaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
