Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UC
Mennistan allena bar tmä bänder- under
det djuren liro sörsedde antingen med fyra söt-
ter, eller syra händer-, såsoin de flesta apor.
Byggtradetr as handen skiljer sig frön sotens
skapnad genom tummats rörlighet, hivat-igenom
banden blir tjenlig att satta tag i allehattda
saker. Detta är icke förhåller med. tummen
motstoarande stortån gas fotm. J stället iir
der hälbenet, hwilken gin den fasta upprätta
gången möjlkg. Genom denna upprätta gång
kunde hnsivudet utbilda sig likformigare åt alla
sidor, då deremot hos djuret käkarne sträcka
sig längt framåt och runemet för hjernan blir
trängre. PS menilobuftoudet rnndlar sig hjes-
san till en tvacker otval form, munnen drar
sig mera-i jemnbredd med balen och pannan,
bwarigenom rum minnes skir ansigtet och hjer-
nan. .
Hjernan, ehuru bos många djur mycket
större, är hos menjlait tvida finare utbildad.
Hoa har sätt fortnågan att komma till med-
vetande af sig sjels och till aning om en bij-
Menxislr sk- .
Arn- n kem.-k- Knticn sj 5
Aspudden-ek bl
. lx
il Vuik
l
gre werld, och dådetta liksom genant en inre
stcineina förnimmes, har sprötet betydelsefullt
gifwit denna förmåga namnet förnuft.
Till menstans företräde framför djurets
bör iifwen·språlet. Då djnret endast genom
par-titulerade ljud och läten kan göra sig sör-
stådt as djur af lika art, förmår menskan l
klara ord, och toner, som Ivittna om ett inre
lis, meddela alla sitta känslor och tankar, Dea-
na gås-va tillhör bland alla tvarelser på jor-
den menflan ensam.
Genom dessa företräden bildar mensko-
slägtet på Hela jorden ett enda stort« helt.
Många olikheter förefinnas dock i färg, —an-
sigts- och htcfruudösiåls-bildnittg. Ester denna
fiska indelar man menstorna i tre hetftoudjlanv
mar eller raeere den Iaukasiska, mango-»
lista och aetbiopiska eller Negerstammen.
Emellan dem ligga deßntom tjoenne bistam-
mar, den malayiska och amerikanska, ss
att alla fem stammarne i en östrersigt frank
ställa sig Gunda-
D Slethiopist.
it) Malatpisk.
D Mongolist.
Z) Amerikanst.
Z) Kenikasift.
Jemföre tvi menfkanis ansigte med dägg-
djurens, så sinne toi, att munnen icke sträc-
ker sig så långt framåt bos den förra, forn
bod de sednare. Derigenom höjer och rutt-
dar sig hjessan likformigt.
Närmast djuren i afseende å ansigts-
bildningen sin Negerftannnen, i det käkar-
na betydligt sträcka sig framst, de smällda
iiipparne skjuta ntät och munnen är besatt
med starka mot hivar-andra böjda tänder-
Pannan är lsg och ostvantill starkt lutande
bakut, näsan platt och nedtill bred. Foga toi undantag af nordliga delen. J begge Guinea
därtill ännu det ullaltiga bäret och den stvarta och på kusterna af Senegal och Gambia är
buden, så hafwa rot en bild af Negern eller typen for denna meastoras förnämligast bo-
aetbioperm sädan ban är l hela Slfrisa, med satt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
