Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dos Malavertte. som bebo en del af Zin-
dien, öarne i indiska och stilla hafwet sist-oen-
fom Noa Holland, äro Negeransigtets former
något mildrade. dsra delen af ansigtet iir
bredare, kindknotorna icke så starkt framskju-
tande, hudfärgen stoartbrun, håret mjukt, smart-
lockigt.
Ansigtet bos den amerikanska stammen iir
bredt, enen icke platt, silsent hos Mongolen.
dgonen ligga djupt under den·»låga pannan
och Jinderna skjuta något framilt. Jörgen är
iopparriid. De infödda i Amerika tillhöra dett-
na rare. — Några antaxja iinnu en sjette race,
den Tjudistw som mycket liknar den mongoli-
sta.
dra äftvett Finnarne.
(Fotts«) »
Ragot om vandrande mos.
Mettnistatt är icke den enda, sotn gerna
besitter frennnande länder.. Många djurarter
likna henne härttti, endast med dett ötslilnad,
att de icke göra sina resor ntaf nyfikenhet, för
nöjets eller fsr«tvetenfkapens skald, titan ttottngtta
Till tsndista ftatnnten räknas bland an- j
Norrige, länga oa; mödosamma toandringar.
Deras föda utgöres af gräts och mossa, den
enda ttcirittg, de tunna finna på de lappländ-
fka bergen, htoarest de uppehölla sig i otalig
mängd.
DS dessa tnöß förökats till så stortnöngd,
att de icke mera haftoa rum att bo tillsamman
och födoiitnnena begynna att tryta, lit-silket
wanligttois inträffar hwart tionde eller tolfte
är, så företaga de en stor inflyttning till an-
dra länder. Mait känner icke, efter htoilitt
lagar denna utflyttning försiggår-, tnen sanno-
likt fler utgallringen af de flyktande efter en
« tviß ordning; ty knappt tionde delen af hela
familjen begiftoer sig på tvandring, och liktoiil
är deras antal ofta matiga millioner-
Möösett nppkrafsa iit sig pii dessa refor
egna toägar, htvilka äro ttoå tunt djupa och
ett att-arter breda. · Mansinner tnängn sådana
löpa paralelt ntedshwarandra. «Under toägen
äta de örter och rötter och fratnföda midt un-
der marschett ungar, af htvilkn de bära en i
munnen och dett andra på ryggen, nten lennta
de öfriga efter sigk Dct underbaraste nndrr
denna färd sir att de alltid taga fram l ras
linie.» Mörer detn en mensta eller ett dinr. sii
krypas de heldre fram -tnec·lan deß fötter,,ätt de
förändra sitt kosa. Stöta de på en höstack, så
gräftoa de sig ttvärtigenom i stället for att-göl
omkrittp Kontnta de till en sjö, fä sinnna de
rak linie öfwer. Giir ett fartyg öst-er deras
tvåg, så sitnntn de icke ontkrinsp utatt klättra
upp ps skeppet och gå äter i sjön pä motsatta
sidan. Jngenting annat, linrtt högt och brattt
therg kan ttvinga dent att göra en ontwiig.
Kräffa de på ett sådant, så gå de omkring
berget i halfcirkel, men ställa sig liter pä an-
drasijdan pä samma ställe, som om de stnlle
ha skin ttoerttgettom berget och fortsätta färden
åter i rak, linie.
af nöd och hunnen Utottr flyttfåglarne,·htoilka
PS detta sött fortsätta de sitt tokig sliden-
temna os; om höstctt, gör äftoen en art af lit, sprfea fiks otntrittg och plundra säd eesälten.
mäst, dtoilka bebo Lapplattd och en del as
Konttner en skidan ftvärnt till lotettisktt tolken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
