Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
eller till större insjöar, så finna de der sin död-
emedait de af kärlek till den raka linsen icke
tunna sormåc att gå krokwägar eller att stadna,
förrått de nått målet för sin toandring. Mårth
ga tusende blifnnr på detta sätt byte för sillar
och hafsfågel, och mången fiskare sår sina brag-
der öfwersyllda med dylika odjur.
Rügen kapitel ont solen.
ö Kapitlet. Solmassans olika
täthet
Anntärkao måste, alt solens, ostran-
nåmda täthet blott elr hennes medel-tål-
het, eller att, orn solen i alla sina delar
hade en alldeles likadan massa; skulle den-
na massas täthet utgöra en fjerdedel af
jordens medeltcithet, d. «w. s wara nära
så tät, soin beck ·eller stenkoll Men en så-
dan förutsättning om en dstver allt lika
täthet hos· alla beståndsdelar i jordens
massa är något ljögst osannolikt, och tvi
skola längre fram få se, att denna himla-
kropps täthet beständigt tilltager närmare
medelpunkten, omlring»ljwilken tätheten må-
ste wara alldeles utomordentlig emedan
solens massa der genom sin egets drag-
ningskraft-måste ganska starkt sammanpac-
kas. Meri nu är det äfwen bekant, att
alla troppars temperamr blir mycket hög,
då de starkt sainmantryckas, hwaraf följer,
några dgoubiick dreja kvid -en af de sex-
skilda egenskaper, hwaxigenom solens ljus
skiljer sig från-allt anngt’ljus. Det år
tbelan-t, att hwarje solstråle, då han går i-
genoin ett glaspriorna, delad i ett stort an-
tal färgade strålar, bland hwilka man i-
synnerhet urskiljer de 7 på hwarandra föl-
jande: rddt, orange, gutt, grönt, blått, in-
digo - och violett. Deösa färgade strålat
hasroa alla en annan rigtning, ån den ur-
sprungliga hwlta strålen, och den röda strå-
len ligger den ursprungliga närmast, då
deremot den violetta år från honoin mest
aflägsen, så att prismat, som man säger,
minst-bryter den röda, och mest den vio-
letta stråle-n. Föreö en af dessa redan
brutna strålar åter genrnn ett annat prio-
ma, så ändrar han hwarken sin brytning
Leller sarg, hwilket är ett bewis, att denna
färg år en solljusets egen tillhörighet.
Samlao siutligen de 7 brutna sargade strå-
larne ånyo genoin ctt konwext (kullrigi,
såsom ett wanligt solglas) glas eller lins,
så wisar sig den hwita stråleti ånyo såsom
uppkommett af de 7 delade, till bewis, att
den hwita strålen ar sammansatt af dessa
7 färgade strålar·
Oin nu solstrålarne ursprungligen wore
hwita och icke sammansatta af åtskilliga
färger — hit-illa följder skulle wäl ett fa-
att i det inre af solen äfwen. måste råda
en ganska stor hetta. ,
6 Kapitlet. Ljuset.
Ljuset hastoa rot att tacka för
sargerna i naturen. Utan solens tjus;
skulle jorden och alla de andra olanetema
tonra omgifna af en mig natt Wi wilja
ifå ett blyfårgadt utseende.
lden,
dattt enfärgadt ljus medföra? — Hela na-
tureti blefwe färglös. Alla kroppar skulle
Morgonrodna-
sjelfwa menniskano anlete. lifweto
morgonrodnad på ungdomens kinder-. skulle
komma att likna tvära ritningar med tusch
och de swarkgrå«le1optrrftickeit. Regnbagen
med lttt skona fdrgsiiel blefrve en smal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
