Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
hwitgrå linie. Stjernorna skulle tindra
matt på en askfärgad himmel, och morgo-
nens förebild likasom dagens afsked skulle
icke då öfwer himmelen utbreda sin rosen-
mantel, utan endast ett enfärgadt grått
täcke, och äfwen den skönaste middag wisa
sig som en töcknig winterdag. Meri na-
turen, som redan i formen hos de krop-
par, hon bildat, sdrsiått nedlägga en så
utmärkt skönhet, har deßutom gifwit dem
detta etheriska behag, som hon hemtat ur
solstrålarnes färger. Utan denna gåfwa
kunde wäl wextrikets löf och blad gifwa
kropparne näring och de af dem« betäckta
frukterna skydd, men bladens späda grön-
ska och ängens friska fägring om wåren
skulle wara öfwerdragna med höstens wiß-
nade, bleka gult. Utan denna skänk kunde
wäl diamanten ännu hafwa sin glans och
sin -yårdhet; men, beröfrvad sitt listiga färg-
spel, skulle han upphöra att få en plats i
herrskarenö stolta krona. Utan denna dyr-
bara gåfwa skulle wäl menniskans anlete
ännu wara samma sina wäfnad, ännu på
samma sätt förråda själens mest dolda kän-
slor; men glädjens och kärlekens rosenskim-
mer och blygsamhetens purpurfärg skulle«
icke mer blomstra på ungdomens kind; ja
tilloehmed denna fbrrädiska rodnad, som
flyger bfwer den sjukes wißnade anlete
skulle icke mer förkunna en annalkande,
ofta wälkommen befrielse från plågans lä-
ger. -
7 KapitleL Solljusettt hastighet
och finhet-
Ljnsets ursirålning lyckes komma af
deß expansions- (utwidgnings-) krasi eller
af en mycket starkt och hastigt werkarrde
frånstötningskrast hos den lysande kroppen.
Denna kraft måste wara oerhördt stor, e.-
medan.ljuset fortplantar sigmed en utom-
ordentlig l)astigl)ct. Det tillryggalägger på
l- sekund 41,900, således på ett dygn öf-
wer 3,620 millioner mil, oä) på ett år af
stjäl-« dagar öfwer 1,322,263 millioner
mil, så att det, för att komma från solen
till jorden, då denna äri sitt medelafstånd,
icke behöfwcr mera än 8 minuter och nå-·
gra sekunder. Detta är den största hastig-
het, wi härtills lärt känna. — Men eme-
dan den weriatr, en kropp genom sin rö-
relse werkar på andra kroppar-, är pro-
dukten af hans magsa, multiplicerad med
hans hastighet, skulle de så utomordentligt
skyndsamt framilande solstrålarne göra ett
ytterst smärtsamt intrvck på ögat, om icke
massan. eller de serskilda ljuspartiklarna
egde en sinhet, som är ännu underbarare
än deras hastighet. J anseende till den-
na sinhet har man också räknat ljuset till
de imponderabla (owägbara) kropparne el-
ler substanserna.
8 Kapitlet. Vibrationsl)ypothesen.
Men det kan äfwen förhålla sig så«
att ljuset icke består i ett utströmmande från
den lysande kroppen, utan i swängningars
ne hos ett denna kropp omgifwande elas-
tiskt ämne, liksom ljuden uppkomma genom
de srvängningar, ljudande kroppar förorsaka
i tvår atmosfer, när de åt den omgifwan·
de luften meddela de swängningar, de fått
genom en yttre kraft. Denna bypotheo
(antagande, gißning), broilken först upp-
ställdes af Huggenö och Euler, tyckes
werkligen förklara slere ljusets fenomener,
hwilka ej, eller åtminstone icke siiroäl, kun-
na förtydligas genoni den i förra kapitlet
nämda af Newton uttänkta utstrålnings-
eller emanations-l)ypotl)esen. — Nästa
gång några ord om solens tvänne. —
Till trr ekning gilladt:
Tor-sten T. Roswall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
