Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ki
stortta göra, när någon inbillat deni att de i
hast kunna-så tintlig rikedom. Uteni dm skat-
ten kommer till oß i den heliga skrift och i
gndeliga böcker och i psalmer och preditaii.
Och tvi så deit for intet och bli deras rikt för
ewig tid, allenast tvi sjeljtoa wilja. Men män-
sja toiliti det icke, ntan illa sikt mätta och sota
guld och sörbliftoa ändå beständigt fattiga i
deras själar. To as sitstoer och gnid är ingen
rätt glädje, ntan idel belymmee och flärd och
synd och ett oroligt samwete. Mett as Gads
ord iir en rätt innerlig tröst och glädje i lif
och död, så att de, som haftoa dm statten, sira
glada och rita i all deras tineliga fattigdom;
ty de äeo Gitds batte, vett de heliga knakar
betvara dem söt all nöd och fara. Si, dm
stattete itnlle Walter söta; det tooee mycket
bättre, ätt att springa ester oförståndiga men-
nisker prat och gnista i jordeit efter koppar-
tittlar, som- aldrikj sinnena
i
Walter började gräto. Finns det dä alla-
ingen statt nti skogen? sade hati«
Noa kan det höiida, sade gubben, att
ntennistor fordone, när här i landet tooro fri-i
och fiender, ha nedgräft sitta ägodeleir i jordek-
och sedakt dött bort, innan de kommit sig till
att gräsivee upp dem iaeit. Wißt häiedee ockske
ibland, att man hittar silfneerpenningat och
annat sidant, sons icke förstöres af rost och
fuktighet. Men allt htoad folket pratar om
drateldar och sådemt, det är bara skrock, som
en klot mennitka skrattar se. Koni. hit, ja stall
jag tvist hivad jag engång hittade dekbotta i
siogöbacketk
Derpå tog gubben stank frätt m hylla ett
stycke gain-natt jem, sons svar så förtärdt af
rost, att man knappast mera knnde se hivad
det toarit i tiden. Se, sade han, denna rosta-
de jernbit isar sot-dott! toarit ett smörd, oelt det
måste ha tillhört någon hög och företagit krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
