- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1857 /
26

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lilla Emma gick så dyster Fastän utaf blommor full
Till de dödas hem en natt. Lunder är och uppå kullen
Sörjande sin tyvillingssyster, Rosen nyfödd mot mig ler — —
Hon på grafvens kulle satt, Hu, det är så kallt i mullen . .
Hviskade med barnslig stämma: Stackars syster, kom! jag ber.”
”Anna, sofver du väl än?
Har du glömt din lilla Emma? Så den lilla Emma beder,
Känner du mig ej igen? Fäller tär på liljehy.
Minns: du ej hur gladt vi lekte Då en engel svälvar neder
Förr i dalens blomsterland, På en rosig purpursky
Och hur ömt oss mamma smekte Ifrån stjernehyalfyet höga
Med sin sammetslena hand, Silkeshvit med krona på.
När vi i den ljusa sommar Emma lyfte opp sill öga;

Sprungo mellan skogens trän, Lilla engeln sade då:

Leg ” 2 ag 2 4 -
Plockade små sköna blommor, Jag bor ej i svarta mullen:

Lade — dem i mammas knän? Jag i himlens salar är

Bältre rosor än på kullen,

Minns du ej hur gladt vi logo,
Bättre blommor dofta der;

När som skogens foglar små
Sina muntra driller slogo Bätllre sånger, bältre toner,
Under himmelen den blå?

Vi oss önskade alt vara

Än som skogens foglar slå,
Ljuda i de klara zoner
Tvenne lärkor, som med fröjd stjernorna” de NR
Fingo jemt kring vymden fara er’jag längtar att få slata

Sjungande i blänad höjd. Dig på nytt uti min famn

Minns du af hvad himmelskt värde Och med dig för evigt njuta

Salighet förutan namn.

Pappa sade bönen är.
pp i Men vill du till himlen komma,

Vill du bland de sälla bo,

Värda ömt din lefoadsblomma:

Samma afton han oss lärde:
”Gud som hafver barnen kär?”
Allt var förr så gladt och roligt;
KE värt Killa logna bo

Slumrade vi tyst förtroligt

Oskuldshjertats rena trol”

SER NE oh ,
; A äå skära silfy
I en stilla menlös ro, Nu på skära silfvervingar

or dege ing | ÖJ 3
Drömde att på liljestanglar Engeln’ emot höjden för;

Emot himlens blåa rund Men för Emmas öra klingar

Än hans lära, som hon tror.

P. Th—n:

Vi med söta syskon — englar
Svälvade i sällt förbund . -. .
Minns du dessa ljulfva tider,

Hwad husftumparne berättade.

O, så kom till mig igen!
(lj I.E: Gerjonz; öpverjättning).

Ve att jag af saknad lider,

Äger ingen barndomsvän, u& få, fade en gammal gumma, 1 det
Som kan mina dockor sira, hon läfte igen dörren till fin lilla foja, fe få,
Fast jag siden har och gull; — nu fic jag ändå ihop några Ijusfnimpatr.

Som kan blomsterkransar vira, Folket bliv få förfärligt fparfamt, at man ba

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1857/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free