Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
största möda i toerldett att så ihop några ljus-
stumpars Det är toäl bäst att sätta dem här-
tills jag får flera; det går lättare att sälja ett
hel hop, ätt några.« Och derpå ställde hou
sitt gamla korg, med sutå ljttöstnmpar, i ett
hörtt toid fönstret. J skymningen läste hott
igen sitt rum, för att uträtta några ärender.
Och så fingo ljusstnmparne toara ettsatuttai
hemma. «Här ligga tvi nn;« begynte en af
dem, «meu då är det något annat, att tvara
på bröllop-« «På bröllop? har dtt toarit på
bröllop ?» ropade alla de andra, «tala ont hur
det toar, så går tidett fortarer
ssJa det katt jag toäl göra; mett då fått
i ock tala ottt för mig, hload i sett.«
Oeh första ljusstnmpeu berättade:
«J går aftott tog en af kyrkdrängarne
mig, tillika tned en hel hop andra, för att
bära mig till kyrkan. «Der skall bli bröllop,-«
sade han till tjenstepigau. Etatörådets dotter
skall gifta stg tued Jttstitiesombndeltnauueu. Det
lär utara ett rigtigt toackert par.–— «,Ja så?-«
sade tjenstepigatt, isdå får jag los att gå dit
och se på;« oeh dertoid satte hon ännu en hår-
nål i sitt hår. «Det blir säkert fnllt tned
mettniskor i korkutt. Skall stora kronan också
tändas?« — «Ja tvißt,«« stoarade kyrkdrättgett,
«det är ttatnt"ligt;« och så begaf han sig aj.
Då hast kotte i kyrkan, ställde hatt mig ibland
de andra, och tättde på. Ett hals timma der-
efter började folket samlas ikyrkauz den ena
bänken blef full ester dett andra med gamla
gummor och nttga flickor-; der toar fulltnpp af
alla slag. «Måune de snart kontma?« hwi-
skade de och tittade åt dörrett. Och stora kyrk-
liksottt de tville skyla det hulda anletet. D-
gonloeken tvoro sänkta, tneu läpparna half-
öppna; det toar liksottt de i ord toille gistocts
lttst åt de tankar, htoilka ögat med sitt stum-
ma språk icke toågade yttra. De toaudrade
sålunda fram till altaret, prestett höll ett hjert-
ligt tal, de förenade sitta händer-, oeh han lä-
ste toälstgnelseu. Då bruden lade sitt hand i
brudgntntnenä lyftade hott ögat mot höjdm;
i det ögonblicket gjorde hott toißt Herrett sitt
löfte. Jag stod jttsl ostoansör henne t ljuts-
ktottatt, och det märkte jag grant, att hennes
blick mar oättdligt lycksalig.
För att riktigt belysa hennes glädje, lyste
sag« dubbelt så klart. ssDet tvar rysligt htvad
det ljuset lyserl-« sade en hökarfrn, i det hon
höll handen för ögonen, «mau katt jtt riktigt
bli blittd deraf.« Holt begrep inte, hott, att
ljuset loser ester sotn menniskan är lycklig till.
Hon insåg ieke att det skiner starkast, när uten-
nistan, i höjden af sitt lycka, tackar Gud-
Wigseln toar slut. Brudstaran tågade
bort; åhörare och åskådare gingo hem, kyrk-
dräugeu kotn och släckte ljttsett och tog hem
stntnparne nted sig. Mig tappade hau, genom
ett litet hål på korgen, straxt utanför kyrkdöv
ren. Der hittade tttig den gamla gumman,
och bar hettt tnig.«
«Det lyckliga paretlss utropade alla ljuti-
stnmparne. ssDet lyckliga patetis-
«Nej så glad anledning hade icke jag att
skina-« sade ett annan stump, «det jag sett toar
ttoertottt sorgligt.«
«Sorgligt?« tttbruslo alla-
«Det är det-
satntna. Tala otn det ändå-«
dörrett öppnades och brudparet och brudparets
söräldrar och hela brudstaran tvandrade itt i
kyrkan· Brudgutntnen såg så stolt ut, som otu
hatt tröst-ett hela tverldett. Hans gåttg toar så
thtssiumpett
började-
«Spänn för, Hanoi-s sade kammarjung-
frun, i det hett öppnade dött-ett till kusk-kam-
maren, ssspänn för l brinnande rappet, för
stadig och säker, som ottt hau toid htoart stoj-s
sorlat säga: «nn toet jag htoad jag har att
göra·«« Bruden gick långsamt oeh toaeklande.
Henri-s ljusa lockar snaggade kring kinderna
generalen eelt frökett skola på bal till slottel««
J ett tas; kastade kusken as sig tröjatt, tog på
sin ljusblå pels med röda snöt-ena, öppnade
ett ståp, tog mig sådatt jag snst tvax kommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
