Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
st
Uketlvitl ormens-, läppar edel-
stlltek lsott till alts-lens ratnlz
Viti att lent-s, sler — ocls släck-, ·
smeka lian al· tless lilla litad.
"Nu vi sleola bordsbön lasa-
"""(iuel slee lok kök mat ocls drycki""—-
"Näl vat- stillal inte levs-sal
late slå på stat-lien lenyclel"
Okmea slinzkanele ids-svinnet
lindat- llicleans att-ånga talst,
Oclt till gräsets kristall lust-tets
slår deriaae mången bugt.
Gun-man valet-at. Eva ilat-
oii till lien-se, varm ocls Yt;
PS elen gamlas len-i hon infils-,
Talar- om sitt äfventyr-
Äagsligt utrop jollret stå-sele,
lin-plit licle slit-lian tala ut —
Incktligl grimman lugn-el ltöktle5
säger leentle till slut-
"Aelcl litu- aiängen aüel ools kaka
Mats spä jet-elen alts-sig spotl,
0as elen första IBM baka
Sota vii-s lilla Eva gin-EP
Hwad linsstnmparne berättade.
(Slttt ifrån sbrea. mnnmer).
Tjensieplgan kom in: ssstola Ioi icke tätt-
da stora lampan, ester herrtt är hemma?« Sii
släckte hett mia och kastade mig i brådskans nt
genom det öpptia fönstret. Der hittade den
gamla amnman mig ester en längre tids sör-
lopp och bar mig hit.«
«Det måtte ha toarit tvackert att ses-« sa-
de alla ljussinmparne; «men hmem stall nn
berätta ?«
«Det tvill jag,-« sade dett aldraminsia, en
äten röd tvarljnostnntp; «men min berättelse är
att grätki åt; det är nästan blott af sorg der-
bftoey som jag smält så ihop-«
«Berätta!« sade de andra; och den lill-
toatlsnöstnmpen började-
ssÄnnn för sem dagar sedart liig jag i en
låda i lsnsmagasinet, då en ung qwinna kom
in och blid att få löpa lins till ett julgran.
Fabrilörett tog fram oß, men tittade dernndet
förstulet på den seennnande qtoinnan. Hoa
hade något mildt. något oändligt lidande i sina
ögon- -«Hott har inte jnst något jnlansigte,«
sade limisiöparen, och gas henne hasad hon
hade begärt. Sedatt hon betalt gick hon sina
särde. Det mar ett par timmar söre julafton.
Hon hade forlomt sitt man några iir förlet,
och den ömhet hose for: delat emellan honom
och sitt barrt, hade nn östoergått till detta ea-
samt. Hoa mördade och mtdertvisade det sjelf-
och syßlade frätt morgon till aston med den
lilla flicka-t. Hon trende läsa i deß ansigte som
i en bot, liisa sig till hrvarje tanke, som ge-
nomströmmade barnet, och till det mackra hon
läste, tecknade hon sia de gladaste bilder. Fox
fjortott dagar sedan angreps barnet as en häs-
tig sjukdom, som dagm· derester sänkte det i«
grafmern — Allt detta fick jag meta genom
ett samtal, som den bekymrade qtoinnan sord-
med sig ssels, medan hott brätide as mig. Hea-
neö sorg tvar östoer all beskrifning. Jnlasto-
nen tog hett en litert julgran nnder armen och
os; toaxljnsbitar i handen oeh begaf sig nt till
barnets gras. Medan det lefde hade hem all-
tid hivaet sir tipptiirrdt en julgran. Nn mar
det kallt, men blåste icke; holt kom till gras-
toen, nedsatte granen deri och snllsatte den med
oss toaxljnöbitar samt tiinde pä ess-. Jag ka-
stade ett swagt sten östver henne oeh jakt fok-
siiradesz icke brann jaks med nöje, det må Gerd
weta. Jag snnderade, så att hjernan smide
springa, hwarfore holt tättdt vß på grafit-ete,
men knnde icke begripa det ..... Sådaat
liir blott en moder knnna förklaras
Wi hade imellertid icke brmmit länge,
förrätt del började blåsa; . . . tvi släcktes och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
