Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ils
och blefioo deras mycket trötta och hungriga.
Då det nu i byn ringde till middag, spånade
bonden orartta ifråit piogett på en hals timme
och gaf åt den ena sitt hö, hiparaf denne tve-
derqtviette sig. Den andra hade deremot intet
hwaraf han kunde nära sig och hemta krafter,
och då hatt det-till ånyo spånndeö for och måste
draga den tunga plogen och detta med tom
mage ända till aftonen, så sjöns hatt siutligen
utmattad af hunger ned och dog-
Då lejonet och haren sett detta, sade den
förre till den sednare: Vist-sol man på att
göra höras en vers, på latitt eller sioensiaiss
Dett lille harmannen ställde sig genast upp på
balsötterna och deklamerade följande-
sloltio ah initie-
Fsotos el in nitio.
« « » ,-
c-,
. «’ -«.».
lie-ti- cai ooatizil quod solig
supa-ilas aoo optet gests-.
Oförnöjsamhet och wrede plär
Bringa med sig sorg och stort befmär.
Att förnöjd sin bana toandra
År att ödets lott ej klandra.
Lejonet smålog måttligt åt harens fyndig-
lyet och sade: Såledeö: "s-tio" (nog!), men
lcke "gkstisl" Du siall erhålla en skolmästare-
plats och jag will gisioa dig namn, heder och
toärdighet af harprofeösor, emedem dtt är lård
och, hivad som lin mera är, har goda grunds
satser-.
Så siedde äfwen och då den lärde har-
professortt första gångm låste i siolan, så kom
lejonet dit och talte till småharorno, som un-
W-k« u« FI
–-tM .«.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>