Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
bådo Iejsarett stadfästa dessa liksout hanö före-
trädare gjort.
Albrechts företrädare hade hitintills glftoit
detn till råttsfozjde någon gatttntal greftoe,sont
toid afgöraude rättsfrågor ilftoer lif oeh död,
påkallades af dent. Allereeht utniimnde deremot
till fogdar öftoer stogdkantonerne kinesiske mätt,
båda af ett stolt och trotsig karakter, böjde f«o«r
htoarje slags toåldsamhet, af deras fattigdom
ttonttgue till ntpresiningar och af sitt herre in-
lärde och fullkomligt passande att gettottt o-
råtttoisa och ttoång reta folket, antingen till
att utbyta sitta gatnla t-åttofo,1dar emot öster-
rikiskt öftoertoiildet eller till uppror, för att
sålunda få anledning att beröftoa dettt deras
gamla frihet, liksom han gjort i sitta österriki-
fta arfliinder.
Stuart började åstoett fogdarnas toåldsam-
het ttted den största hårdhet och öftoertuod.
Dett minsta förseelse straffades med stoårt fått-
gelse, utförseln delo· förbjöds, dels förstoårades
genom förhöjd tull, orartte togos stått bondens
plog oeh de som klagade bleftoo hårdt straffa-
de. De landofdrtoifte af nyck oeh gingo åttda
derhått i grymheter att utstinga ögonen på
fadreu till ett sotn förfördelat dem. Alta rätt-
sinuade Sehtoeitzare sörjde djupt isftoer fogdar-
nes förhållande; mest liktoiil sårades de af det
förakt, sottt lossades tttot deras, för toerlliga
förtjenfter af dem toårdet«ade gamla litter, dat
den ärelystnad sotn föranledde några af deo-
fas yngre afkotnliugar att öftoergå på fogdar-
nas sida.
Tretrtte bland de tnesi förfördelade, Stattfs
faeher, Arnold och Walter Finst, heslöto då
att, ont motståndet ätt skulle föra en grytt-
hiiutd öftoer skogskatttottertte, håldre dö ått
längre lida detta otoårditttt ok. Htoctr oeh en
föresatte sikt att utforska fitta anför-toandtet«s
tänkesätt och utsatte kllutuli, ett höglättdt skogs-
fliitt toid stranden af Waldsiiidtersjött, till utö-
tesplats. Hiir rådslogo de ofta i den tysta
I
natten och underrättade hloarandra om sort-
gången af deras toårf. Sautlingen tilltog
htoarje gåttg i talrikhet, med faran toiirte fast-
heten i deras förening, oeh slutligen ett gåttg
nttder lointeru 1307 medförde hutar och en till
tudtesplatsen ett sällskap af tio råttskaffettö lando-
ntiin, på htoilkas trohet de fullkomligt kunde
förlittt fig. Dessa tre och trettio mått, liftoade
af en brinnande kärlek till fäderneslandet, fruk-
tade i deras farliga belägenhet icke den iszojeri
liigdua makten. Hänförde af helig iftoerJ-sso"ch;
front tillförsigt, gåftoo de htoaraudra handen
oeh stouro att icke kråttka någons rått, lekt-bojs
röftoa greftoett af Habobttrg, kejsar Lllltrechhs
något af sitta gods eller rättigheter, att; sogä««
darne och deras haudtlangare icke skulle förlora-.-
ett droppa blod; tneu att den frihet de«ärft-af
sitta förfäder äftoett finlle lemnas okriinkt i axf·
till deras efterkommande. «Wid den Gndö
uatun, fottt skapat kejsaren och boudetHilth iT
alla uteunistaus oforytterliga rättigheter, stolira·
toi att med htraraudra manhaftigt förfäkta fri-
heten,« utropade ttted upptäckta händer Wal-
ter Fiirst, Arnold och Stauffacher, och alla de -
trettio höjde sitta håttder och stottro santtua ed.
Jmellertid toållade tillfållighetett att eu af
de tillsatte råttofogdarue, Gestley skulle falla
just för en af de samtuaustonrne, Wllhelttt Tell
från Uri, innan befrielseplanen toar satt itoer-
tet. Antingen toaruad för uppror, eller af
tyrannisk mifttro, toille denna fogde utröna,
htoilka de woro, sotn otåligast fördrogo hand
toålde och hetjeuade sig dertoid af en hatt, den
han uppsatte såfottt sinnebild af kejsarens öf-
toertoiilde och for htoillen han fordrade atntna
toördttad som ont kejsarett sjelf toarit nåt-toa-
raude. Gestler toille dernted ttoinga frihetens
toiinner att toisa ärebetygelfe för dett fnrfteo
hustoudpt·ydm«td, htoilkett sjelf de icke toille er-
lånna.
Tell föraktade att böja sig för hatten,
frihetens gamla sinnebild, i deß untoarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
