Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
otr- sommsrn, på eten gröna glättat-,
Ät elet en verklig lust alt se,
slut-som mitt fen-st- ele-s sig koor- mesj
initt anrikar.
hes- sprimg och stopp Sä liks-ode
Icon ingen lille-Ina, mindre lii-tulta-
Mtt hela ätes- lir en kätt,
sed-Felix ocls len kör- smasken;
och mamsell warg isst- gsnnlea kätt,
som essets-, att i eleva- rätt
Gck kardemumma mest« till saltet-.
Förtröstaa tnt Gads försyn-
cbeamett bot).
Twä fattiga mätt brukade arbeta tillsam-
martö på fältet. Den ena af dem tvar alltid
glad och lycklig, men den andra rädd, mis-
tröfiande och olycklig. Denne fade till fin
kamrat: hivad stall det blifroa af mina barn,
om jag finlle dö? Dm andra försökte förmå
honom wara tacksam, att ban iinnn tnnde
arbeta och förmärfioa bröd ät dem; men hast
förmådde ej trösta honom. «
PS fältet, der de arbetade, såga de tmä
fägelnliften i en butle, och de brukade ge att
pll burit fsglarne hela dageu flögo fram och
äter med fröjd till sitta ungar. De talade ofta
mißtrösiande, ännu mera olycklig-, han bnnde
knappt foftda hela natten, emedan hatt tänkte
på de flackats fmii fåglar, forn nu icke hade
någon far, font matade dem, och sedaii pö
fina egna barn, fom icke ftnlte ha niigon font
arbetade för deni, då halt fjelf wore död.
Föliande morgon gikt hast fatta till brt-
stm och sög i boet, ty hart ,tiintte att han
« flulle fli fe de små fsglarire i det ena nästet
döende. Men hatt Ivar förmanad att fe, att
de tvoro leftoande l bäda boen« och atvittrade
fli gladt, fom viii aldrig någon höt toarit bos
dem. Hari kunde icke förslå han det svar
möjligt, och fatte sig nära bredtold,( för att
ge att pli dem. Nrk säg han en fågel flyga
bort och tomma tillbaka med födart för de små
i begge boen, och fä fortforo de hela dagen.
Hari kallade fin kamrat och gret nästan af
glädje, då barr toifade honom detta.
De komma då öfwerens orn, att de skulle
titsra fåglarite och arbeta så mycket de trende,
hivar och en för sitt famlljz men om nilgon
af dem sinlle dö eller blifma nr stånd att ar-
beta, då stulle den andra försörja bäda famil-
jerna.
Hwilten lvellfignelfe det itulle toarlt för
denna arma mißtröfiaiide man, om han tänkt
pei de hulda ord, frälsarens en gäng fade-
med ytvarandra om dessa fåglars tärlet till
sina fmii. Men en dag, just då en af fög-
lartte flög till sitt bo, öftverföll en hök honom
och förde honom med sig bort. NU blef den
sSälier dit icke s sparfwar för 2 penningar-?
och ingen af dem är förgätesr af Gud. Frntta
det-före intet; ty J ärm mer lin många sparf-
ftaetarö mannen, som förttt warit orolig och
Wak. «
Upplööning å gåtan i föreg. nummer: Höstetn
Uppldöning å rebus i föreg. nummer: EU underlig ihå-
Till tryckniiig gilladt:
Tor-sten T. Roussil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
