- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1857 /
63

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

bunts ned i sått. Nu toar spelet tvttnnet, och
sått satte af i slygattde fläng till hemmet. Så
fick lilla Rosa en dansutäftare.

År slöt efter år, och Rosa hade tvärt upp
till ett sertonårig jttngsrtt. Hott kunde alla
möjliga språk och toar så lård sottt hnttdrattvå
professorer-. Men det milrttoårdigaste af allt
toar hennes skönhet. Dett toar så stor att in-
ga ord ttttttta bestriftoa densamma. Solenö
guld lyste ej klarare iin hennes lockat-, och vio-
len iir ej så blå sottt hennes ögon. Och dest-
tttont Ivar hott så god, så god. Htoettt katt
ttttdra att öskaret, tråsiedett, sått och riset också
älskade henne as hjertatts grund, och att de
önskade henne lyckligt gift. Trästedett, som
toar dett fintligafte af alla, gick till en guld-
smed, htoiltett förgylde honom så, att hatt ly-
fte helt grannt. Derpå begaf hatt sig till
kongl. slottet i ett närbeläget konungarike och
lade sizj der stilla bland de andra skedarna, th
han toistte mer ått toiil att ordningen engång
skulle komma till honom, emedan kronprinsen
htoarje dag bettlade tth sked. Så inträffade
ock. Kronpriusen, som skulle äta sagosoppa
med trtttrttssttt uti, skulle just föra till mun-
nen den förgyllda trålkedett, då dettne blivi-
sttabbt ryckte sig ur hatts hand och tvandrade
sedan helt makligt ttt gettotn det öppna fönstret.
Då kronprinsen såg detta blef hatt alldeles nr-
sinuig, och befallde sin hoftttåstare att sadla
dett snabbaste höstett i stallet. Så skedde, och
inom fettt minuter jagade kronprinsen fratttåt
efter den nåstoifa trästedett. Når de så jagat
lnoarandra i ttoå hela dagar och ttoå nätter,
htttttto de åttdtligett till stött Rosas boning.

Rosa satt just nu i sitt lilla trådljård och
sydde på den aldratvackrafte nattmössa af sidett
med gnldbrodericr. När konungasonen såg hett-
ne, blef hatt i ögonblicket få förtjttst att hatt
helt och hållet glömde träskedett och störtade ned
srått sin flåsande hiift framför Rosas små föt-
ter. Niir hott såg honom, blef hott så betagen

— th han toar ttatnrligttvio den skönaste prins
i tverldett — att hott i sörtoirrittgett tlipte
nattmössan tttidt itu. Stackarö nattmössa!
Så förflöt ett timma och fet-tio minuter, tttatt
att någon yttrade ett ord, och då dessa tooro
slut, fttntto såtoiil kronprinsen som skön Rosa,
att de tooro dödligt kära i htoarattdra och att
det toar för dem platt otttöjligt att lestva ntatt
htoarandra. Kronprittsen toar den förste, sottt
bröt thstttaden, i det hatt ropade: «Jag älskar
dig otttseigligtl– och slöt henne derpåi sitt sannt.
Htoad skön Rosa strarade« har jag ej kunnat
få reda på; tttett htoad sottt är säkert, år att
hon, då kronprinsen frågade henne, ont hon
toille bliftoa hans gemål, smakade «ja.«

Derpå satte hott sig toid kronprinsens sida
på den tttt ttthtoilade hästen, otlt så huj! . . .
bar det af. Dstaret, riset och träsledett sprutt-
go framföre. Htoad magistern och danstnästa-
rett toidkomnto, så hade de krupit it: i fått,
htoiliett tvar ett säker fotgängare och kontmo
så, tttatt att bestviira slna dyrbara bett, ester
de andra-

Når alla lyckligt konttno till slottet, före-
ställde kronprinsen sitt brttd för sitt herre och
fader, konungen, htoiltett bles så förtjust i sitt
sondotter, att hatt i glådjett slog sitt krotttt i
totiggett och stoor på att ett toaetrake sticket titt
skött Rosa aldrig funnits på hela jorden.

Tre dagar derefter stod ett hejduttdrande
bröllop. Oskaret dansade med trastedett och
magistern med riset. Sått stackare fick bara stå
och se på. Htoad dansmiistaren beträsftnz så
hade han glömt bort att dansa, htoiltet toar
högst ledsamt.

Oelt hårttted slutas sagatt ont skön Rosa,
sått, triiskedett, öskttret och riset.

nåt-.

Två reellt-jon möttes pit landsvägen-.
Dan estet satte: "Git" enig ett nk ett-tet kittet ·
så lents jag- tlttltlielt sii mil-eget sant eln.’«« —
DS svart-etc eten antikas "Nej, gil· tltt senig
ltelelke ett ett« elits-t, så lents jag liten snitt-get
sottt titt." — lcuttnett eI gisset Ittttstt suttit-
gn sitt- ttrats oclt en statio?

suttyelnittg i nit-tet antme

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1857/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free