Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.
Lilla kistan står bland stumma gäster,
Döden bjuder ej på glada fester.
Gossen, som han båddat på sin bär,
Fyllde just i går sitt sjuiide år.
Se, hur lik en engel der han somnat,
Lik en lilja, som för frosten domnat,
Silkeshåret, under blommors krans,
Lockar sig ännu i gyllne glans
Ljufya barn | man ser dig än med nöje:
Röda läppen slutat nyss sill löje,
Glädjen, just som döden ögat tyckt,
Lätta häl i marmorkinden tryckt.
Endast Moödren, blek, med tårär sköljer
Svepnings-skjortlans tunna snö, som höljer
Himlabildens hytta rosenknopp:
Gråt ej, Moder: suabbt är årens lopp!
Men om qvällen af begrafningsdagen,
O, hvad längtan, bort till griften dragen!
Hvilken sömnlös natt, af saknad varm!
”Hulda barn, ack, hölle dig min arm!”
Tröstlös hon i ödslig bädd sig vänder,
Ochedet blåa ögonparet sänder
Tår på tår i strida skurars mängd;
5 Barmen är af suckar höjd och stängd. —
Mammas: se, hvad står på tiljan? Sulla!
Mammay se, det är den söta Lilla l ==
Och i månans sken till Modrens bädd
vAked- små fjät han kommer, svepnings-
klädd:
|
”Mamma, gråt ej, bästa Mamma, hyila!
Gråt ej mer, när jag min väg må ila!
Åe ;k, du vet ej, huru skönt jag drömt
. Der i gär de svarta män mig, gömt.
Visst jag solve godt på dunkla ängen,
Jag 2) I 5
Tusen stjernljus tindra der kring sängen:
Men, Gud vet, hur saken kommer till,
Alt min skjorta inte torka vill.
Och jag sprilter opp, och regnet känner,
Som mig kyler på engång och bränner:
Gör mig ej min lilla säng så väl!
Söta Mamma, hämma dock din gråt ” —
Häftigt Modren sina armar sträcker, a
Men ej mer silt barn med handen räckers
Vill det fafängt värma mot sitt bröst:
Engeln flyr — och tystnad är hans röst.
—
Hvem kan undra, om hon andra natten
Gret än bittrare dew kära skatten?
Bleka strålar
åler syns i skenet slå.
genom fönslrel gå,
Barnet
”Mamma, gråt ej, bästa, Mamma, hyila!
Gråt ej mer, när jag min väg må ilal
Du, i värmen här, visst ej förstår,
Hur i frost jag ute skälfva fär!
Bäst jag ligger, dina tärar alla
Sjudhett på min Killa skjorta falla,
Och jag kan «ej mer i kistan bli,
Mäste ut, tills midnatt är förbi.
Och jag springer då i köld och fryser,
Vid din port i mänsken klockan lyser,
Gerna vill jag ringa än derpå,
Men kan snöret ej i handen få.
grafven hörde,
hur bittert den min slummer störde:
Och dock kan jag ej min famn dig ge,
Blott dig höra och dig gräla se.
5 55
När din snyftan jag i
O,
Näns du mig så bar åt nattvak lemna?
Lät mig sofva mina timmar jemna,
Tills jag vaknar liksom andra små I
Lät för Guds skull mig ej vandra så Pa
[så
Ater vill den arma nå det skimmer,
Der hon stämmans kända ljud förnimmer;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
