Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
förmodligen någon helig Georgsbild förut stätt snart fattade han sig ster, ty ieke ett lind hör-
ogh dit Pickelemir på steppstapladt grus lätt
kunde klis-va; — kusten deremot hade icke längt
derifräst tvid stinstret beredt sig en bäddas snos-
sa och löf samt sos redart tungt«. dö herr Pie-
kelemir ännu ensam klättrade omkring pli rnu-
rarna för att ifrstt fpetserr kunna se ner psdet
stilla, fredliga»landstapet, fostrans-ren belyste
med sina glänsande stlftoersträlar...-— Herr Pir-
keleinir hade, så liten han toar,.ett storthierta
för det stöna-och isynnerhet havet-er underbara
for honom något outftigeligt tilldragande. Re-
dan san gosse Ivar ingentinghonornkärare, än
historierna ont de srnä hergstrollen, fidfnngfrnm
elftoorna och andra troll. —.Gaf man lit ho–
aer en förnuftig bok, fä läste hatt den-icke
ens till hälften;. men om han kunde komma
östver nilgon riktigt.nnderbar bok, fä läste han
den tros och tre« gängor och .iinnn.meo, till deß
han knnde denhelt bch hället utantill-; J. .en.
mognare ålder studerade hem romantislapoeter
och ju mera brokigt och grannt ..klingeliklanget
toar och jte mindre hart förstod deraf, desto
bättre roar det i hans smak. Nu stod hans der
stilla och säg pil månens lysande, fulla stiftva.-
«Mane!«« begynte han efter en stund, eshtoad
är du icke fdr en kär tvättl ..—.Ditt tyäsett elr
så stilla,»sä tviinligt, sä godt och mildt, att fag
gerna« wile trycker dina strälar såsom en toiinö
händer, om jag« blott knnde fil tag i dem. —
Dtt städar fredligt ner pli jorden; men din
kropp iir upplyst af ett annat lins. O, att
alla menniskor ssfom dn toore milda, fridsam-
ma, trogna och med ett hferta rents-« — Hari
hade fä högt uttalat detta sista ord, att det af
eko fan en lit denna sida stsende nmr, emot
hroilken hatt mände sin, upprepadeöt «renti«
Herr Melemir bits förskräckt. Det, föreföll
honom som om denna röst roar en andes, font
thekte att han talade otydligt och derfore bad
honom stiga rent ut. Herr Pickelemir blef
härigenom alldeles bragt ur roneepterna; ment
)
deä mera toidt omkring. — Hari begmrte gno-
la en gamtnal tviste:
Aek fräga ei, hit-varföre jag
Sä sorgsen wandrar invarje dag
Dch kan ef glada "tvisor sjungat
O, toor’ fä tvißt min dröm förbi
Och hiertat brustet, själen fri!
O, toore jag en ssfågel blä,«
Jag slöge in i himmeln dä,
Jill jorden aldrig Stern-andel
·: Han hade knappt flutet sängen, då något
föll honom.i ögonett, som toid närmare päfes
ende ef kunde toara annat iin ett andewäfende.
Det säg ttt att svara nästan alldeles smärt-
Detz tycktes luta sig emot mnren. Herr Pte-
-kelentir stod orörli,x; spöket likaså. Men da
herr Pickelemir efter-en god stnttd tog ett- steg
närmare till det, tvär-te det högre och herr Pie-
kelemir blef ej litet förskräckt deröftver. Hans
förtär-lek för det underbara behöll dock öfwer-
shanden och emedan han trodde den stonrta
mannen toara en borgande och gerna tville
höra nägot om det· förfallna slottets historia,
fä tvagade hat tilltala honom: «Herr horgans
de! Nt har säkert bra ledsamts —’knnna toi
ej prata bort en stnndk« Detr stngglika kam-
raten gaf ef nilgot front.
Detta föreföll Pickeletnir underligt och
han trädde ett steg tillbakae men hans för-
skräckelse blef ätrnu större, ty den stvarta man-
nen aftog nu lika ntveket i längd, som han
förnt tilltagit, och da herr Piekelemir triidde
iinnn längre tillbaka, blef hatt ännu mindre.
Osretta reste- seg ps herr Pickelemirs hufwud,
och i det han utsträckte bilda armarna och högt
ropade på hjelp, märkte han att den fet-arta
gestalters äfneen bredde nt sina arenar och ef-
terapade hans rörelser. J rättan tid korn dea
gamle kristen, som hade toaknataf skriketz enen
Pickelemirs förskräckelse steg ännu mer, döhan
i stället för en såg ttoä stvarta gestalter. Dett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
