Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
gamle kusten kunde ej begripa hutat-före hans
herre sit klagande ropade pä hjelp. Men då
hatt märkte, lntru denne stirrade på toiiggeu,
begottte hatt högt skratta, ty hatt hade snart
upptäckt, att de ttoii smarta gestaltertta icke
tvoro attuat titt deras båda skuggor-, som må-
ttett lastade på toäggen. Sedatt .herr"Picke«le-
mit« genom några rörelser östoetttjgat sig der-
ottt att dett förmenta borgatIden endast toar
hatts egen skugga, sa skämdes hatt ösa-er sin
rädd-sla. Fitr att dock insivr den gamle tjena-
reu rädda sitt ära, påstod hau, att det i bör-
jatt hade toarit ttiigot helt annat; det kunde
haft-ta toarit,- tnente hatt, om ej borgandett
sjelf.- så åtminstone borgaudens slagga.
kForts.)
Meunifkoflagtets weilgörare.·
Il.
Christopher Columbus.
Wid konung Ferdinands och drottning Isa-
bellaöf af Spanien hos snutts iir lästestsrettts
ling- och framlade dett djerftoaste platt, sout.
ditintills blistoit ett hos forelagd. Det gällde
ingenting mindre lin upptäckten afett ny toerld,.
deras han tillbjöd äratt och besittningen ät dr
herrskan- sotu satte honom-i slåttd attgöra sitt
tanke till handling.
Christopher Colttntlsus hette den-
nc tvärltoärdizte mau. Hau toar född i Genua
och sysselsatte sig redutt sottt gosse helst tned
sjöfart och seglingolonsiz men hatt toal- icke-
nisjd med att förbltftoa ett toanlikj skeppare, n-
tan studerade flitigt alla då lända länders geo-
grasi, förtoätstvgde sig kunskaper i astrououti,·
geotnetri och tecknittgstonsietu Frätt sitt 14:de
år hade hatt tvarit ttte på haftvet, hade besökts
medelhastoettl förnämsta hamnat; sa tilloehuted-,
säsont det berättas, iitföljt Engels-nätt på eu«
"sislaret·estt till Jalattd.
Ester trägna studier af
böcker och kartor tvalttade hos ljouom deu tan-
le att man borde kunna uppnå det herrliga-
ochssör sitter dyrbara produkter ljöztt skattade
Indien, ont man styrde ralt toefterut iit öpptta
hastoet. Tv utan tvistte, eller trodde åtminsto-
ne, redan da, att jorden roar ett klot. Pii
detta klot längttdien långt omkring tit öster
och mat-, ester äldre resandes berättelser,s ett o-
fantligt stort land, om htoars östligaste iinda
ingen tunnast meddela bestätttd underrättelse.
Hioetn wet, tänkte Columbus, ottt icke det
sträcker sig nära fram till Ettropaotvestra lust?
-——»Tcnua tanke hos ltottottt erhöll ytterligare
sannolikhet derigenom, att Potstuxtisisltksjösai
vande stundom funnit omanliga rör, med korist
arbetadt trä, ja, en gång till och med tiotinue
lil- af helt omanligt utseende, sottt ifrätt utefter
- lonqu flytande på ljaftoet och sdreftoo mot kn-
sternaraf Azorisia öarna. Hent- sramlade den
sföttit för sitt fädernestad Gent-a; men tillbaka-
’ lossades som en toansiuttig.
Bedröstoad, men
fatt i fitt öfwertygelse, tvände han sig till Hen-
rik Vll i England-— och« erfor samma öde-
Gansbyggde sitt hopp’ på det företagsamma
Portugal-; ånyo förgå-stoer Med ett obettvius
gelig ihärdigljeh sout, när ettan betraktar Co-
lnmbi lefnad, utgjorde det egentliga draget l
hatts laralter och hans storhet, se tpi honom
nu toid Spauila hestoet tala för filt lyset-tas
tanke. Ester iitta äre- toätttatt hiir uppnådde
den ädle Coiumbi ståndaktighet iindtligen malet,
och den 17 Slpril MM: undertecknades ett kon-
tralt med Coltuubuob lteat ilulle bliftoa Antirai
på alla nyupptäckta hafs och Vieetonuug öftvee
alla länder och öar-, lyan kunde-upptäcka; tion-
dedelett af alltt infomsier friiu de uva besittnitti
garne skulle han erhiilla, och: dessa tvärdigljeter
samt förmåner sittlie gs i ars till hatts ester-
kommande.
Med tre smit fartyg och 120 man asseglade
Columbus d. Z. Aug. 1492 frätt hamnen Palo-s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
