Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
träffad af slag. Derr lilla begärde hjelp
och räd och berättade nnder snyftningar för
slickarr i fönstret deras sorgliga historia.
Anna, så hette denna, öppnade fönstret för
skulle jag helt rvlszt wara lyckligarei«- —-
fortsatte hon, ntbtistande i tårar-.
Försätjandet af armbandet gaf en gan-
ska betydlig somma. Ten mörka kojan sick
att bättre höra hennes klagan. Och dLi hon«snart ett annat utseende. lLlnna och hen-
förnam sii irrrrckeir nöd, rullade ett pirr fibra,
warma tätar nedför hennes kinder och föl-
lo på derr glänsande snön. Anna ssig ej
hnm en literr snöflinga npptinade häraf,
ty«hon stundade straxt derpii nt och förde
del frasande barnet in, tät henne wärma
sig wid brasan och gas henne af sirr fru-
kost. Terpii giek hon med slickart till den-
nas fattiga och sorgliga hem. Sirar hsetp
rvar här af nöden, men hivar-ifrån taga
medel att hjelpa? Annas moder war cri
fattig enter och det lilla, hwarmed Anna
kunde bistå, rvar ej tillräckligt. Dirck —
hon förlorade ej modet, hon sprang npp
till den rika fröke11, hivar-om wi nos; tala-
de orl) som med brännande lnifiondwärkrnh
tödgrätirir ögozt ärr nn isig på soffan. Anna
berättade för henne hivad hon hört och sett.
Fröterr Birrri roar djupt skakad. —- Ebon
dog under det wi dansade oih larmade!-—
Ack Anna, man måste hjelpa, man måste
göra allt. — Ter — tag detta,« afbröt
nes nior sparade ingen möda. Erk tätare
anlitades för derr sjnta fadren, den ena
sonen anställdes såsom lärling hos en mä-
stare, de mindre bi11«11en, nppitädda af Arr-
nas flitiga händer, sattes i en skela. Det
dystra rummet och des; innewänare sägo
nn mycket gladare osl) wänligare nt än
föntt. Sä stodo sakerna, dä Anna en dag
förde den unga stöten, som knappt roar
tillfristnad sriin sm sjukdom, till den fatti-
ga kojan. Anna roar der liksom solsträlern
— Alit rtppilarnade wid hennes inträde,
barnen smögo sig till henne ock) äfwen fa-
dren blickade upp samt försökte wända sitt
hufwnd åt sidan der hon stod. Men An-
na förde barnen till Marie. «Se här er
roäigörarinna,« sade hon, «hrn har blott
skickirt mig, emedan hon sjelf rvar sjuh-
Marie böjde sax ned öfrver barnen och gas
fritt lopp iii sina tärar. Hon utdelade
bland dem niigra smii stänker-, som hon
fört med sig; och dä hon säsr deras blyga
hon sig hastigt och gaf ett af de pä golf-«tacksanrhet, så uppfylldes hennes hjerta as
wet- liggande dyrbara armbanden, sssiig äten ren glädje. Hon lofwade idenna stund,
mig sedan, orn det behöfwes mera.« —·.att hennes lif framdeles sinlle blifrva an-
«Men tan jag, törs jag taga detta?-« frä-«norlnnda, nyttigare och med Gerds hjelp
gade Anna-, glad isfrver att sinna så myc- tiswen lyckligare. Anna hade imellertid-
ken gismttdhet hos ·sin fordna lekkamrat nalkats fadrens läger. Sedan den stand-
«Ack-ia, tag allt; anblickenv af detta glatt-ids han i blind sörtrvistarr hade anklagat
sankte-glitter gör mig sjuk och olyckligt. DuiGrid och förbannat sitt lif, tvär hans tun-
siall ann-ända det bättre. Knade jag blottlga förlamad, men hans medwetande hade
lära mig att bliswa så god sonr du tir, s.i dock iiterwtindt och Annas outtröttliga orn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
