Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
här nere. Fausts det dii icke niigot öga-
soiu kunde gråta öfmer den en rvarm tiir
och befria den stackars snöflingan? Stor-
rneu hale fint derr pii taket af ett stort hus
och ångestfull flyktade den derifriirr till ett
litet fönster l hopp att der finna skydd och
frid.
Genom delta fönster säg den en liten
usel kammare, hwarifrån jämmer-toner träng-
de ut. Modren lsg dödssjuk på ett elan-
digt lager, barnen greto efter bröd och fa-
dren sieg sig förirriistad för bröstet. Hau
flörtade ut i derr mörka natten och hans
sjal roar lita mörk sorrr den. Trinkte ban
kanste derpö, huru han genom eget förmäl-
lande, genom druckenskap och« spel, hade
störtat sur förut lyckliga familj i detta e-
lände? Hans sammete anklagade honom.
Meri glada toner liksom af derirsrrrrlsik113d-
de hans öra; en rysning genomfor honom
då och han mumlade något emellan tän-
derna, men det ljöd som en förbannelse och
ej som en bim. Crr tiir ifriiu hans öglr
föll ned på wiir snöflinga, men den mar
sii iskall och rim-närd, att den arma snö-
flingan blott stelnade ännu mer och, drif-
werr af windem nedföll döfwad wid elt
annat fönster, ej långt derifrån.
En skimrande ljusglans strömmade deri-
friin ut«i den mörka natten. Fejten mar
stutad och gästerrra togo afsked, blott dottrerr
i huset, hxvars födelsedag föräldrarue sii
lysande firat, stadnade qwlrr i det öde rum-
uret. Såfuart honwar allena kastade hon
sig häftigt upprörd pli en mjuk soffa oeh
begynte med otålighet och förakt strö om-
kring sig alla smycken, font hennes föräl-
drar l dag så rikligt begåfwat henne. Hon
ref blommorna ur sitt hår och kastade dem
i roredesmod ut genom fönstret. «-Hwartill
ljenar allt delta trim-skraan som man hängt
pa« mig,« utropade hou, «jag blir ej deraf
rvackrare eller mera älflmärd. Jag fer nog
huru alla roiflr mig uppmärksamhet blott
del-före att jag ar dotter till en rit och
förnäm mau. Ack huan lifroet förefaller
mig odrägligt!« Orl) hon lutade fuj ut
ifrer fönstret isrh bittra tiirar af afnnd öf-
roer andra, som wirro wackrate än hon, af
kränkt fåfänga strömmade ur hennes ögon.
Men deöfrr tårar kunde ej upptiua den lilla
snöflingan, psi hwilterr de föllo, och den
roar glad, då en ny miudstöt korn och för-
de den tätt till ett annat fönster, hwarest
derr ända till morgonen blef qwarliggaude-
Men lifmen mid ljus dag kunde man
knappast se in genom delta fönster-, ski tätt
nzar det sumekadt med blommor. Snöklockor,
violer och hyazinter blomstrade derssrvåirs
ligt. Te nickade iit snöflingan och tycktes
friga: «mänta litet, wsireu kommer snart;
lvi weter det uog,· ty wi ara wiirerrs.ban1.«
Det dröjde ej länge, innan en manlig
flicka syntes der igenom blommorna. Hon
roatknade omsorgsfullt sina smit alstliugar
wid fönstret. Churu fördjupad i derr sys-
selsättning hörde hon dock ert salta klagan-
de stamma ute pli gatan, och blickande upp
marfeblef hon en i trasor höljd liten sticka,
forn darrande af köld utsträckte sina händer
likfrmr sökte hon hjelp af henne. Det kvar
en af de fattiga barnen i derr usta kojan.
Medren hade under natten dragit sin sista
suck, fodren lag utan förmöga att röra sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
