Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
njuta dett grad as minne och solljus, som.
Fsanttna slag torrt de i deras alstlingssöda
ir·paesattde sör dent, finna de öfwcrallt
hivad de beitöfwa till uppehåll. Ttt watt-
net och de öfrigtt grund-elementerna i luf-
tett och jordmiinetn som tjena wextertta till
näring, elro öfwerallt desamma, i norden
som i södertt, i östern som i western, och
har behöfweö ingen annatt tillredttittg att
den, sont solljuset vel) märnten anskaffa.
Ett anttat kras pii tniringsmedlens beskas-
ienhet gör djurriket. Ntiftart hrvarje art
inom detta will hafwa de rätter, sottt den
skall förtära, tillredda på ett stirskildt satt
antingen uti. en wext- eller en djurkropps
karl och kök. Ottt man för oß ntenttislor
eller till och ttted för hundar och får skulle,
i stället söt· den roanliga södatt, satta sratn
en soppa, bestående as wattett och tintnetn
som förekomma i mullen och lttften (t. ex-
kol och qwäswe), så skulle ingen afoß alla
tre, menniskan, hunden och fåret, willja
smaka derv3, tttan tvi sinlle dö af ltttnger
wid den stilla skålen. Mett när dessasattt-
nta ämnen i wettkroppen blifwit beredda
till spenatens blad och sijelkar, till potate-
sens utjöliga«rotkttölar, till htvetets korn
eller till winstockerts och fruktträdens frukt,
eller trär de ester ytterligare förfining i
t. ex. boskapstreatnrets mage blifwit sör-
rvattdlade till blod och kött, till mjölk och
ost, dii sintra sig siiwäl sär sotn hund och
mennijka belåtna.
Mättga arter, isynnerhet as de mer o-
sullkotnliga djuren, wilja alltid hafwa blott
en och samttta rätt, t «ex. bladen och stut-
terna as den ena eller andra wextarten, och
blott nöt-tvungna söka de sin söda hos en
annan wext, i hwilken safter beredas af
besintliga. Andra djurarter haswa en st-
nare smak; de älska okl) söka ontrvexlande
och flera rätter samt hemta sitt föda asalla
de olika örter, sottt ivern på ringar och
sält; tnenniskan will tttotn de mångahanda
grönsaker-, korn och saftiga frukter-, som tje-
na henne till wederawickelse, ytterligare
haswa annan föda at· animalisk natur, nätn-
ligett tött, mjölk orl) ägg.
För tttennistan blir det icke smärt att
tillfredsställa alla dessa önskningar; hotr
begagttar icke allenast andra tnenttiskord
händer-, som insamla, kola och grädda ät
herme, — den bildade littropaett mottager
från alla tverldedelar sådana stanker as
stammande händer, —- tttatt ris-vett djuren
måste bjelna tnenniskan att ansiassa det,
sotn hon behöswer för wisthns och föt.
För hennes rakning jagar falkett i lnstett;
korntoranett, kring hwars hals ntatt lägger
en ntetallrittg, på det hatt icke sjelf tnii
swtilja bvtet, fångar sist för hennes nil-
ning; handen jagrtr ttpp willebråd iit hen-
ne och ttppletrtr dett i jorden gömda twi-
seln; biet mäste åt henne letnna en del af
sitt honingsfötsritd, och den lilla tyrfota
korttjtrden, den hiirdhjertade hatttstern sitt
förråd as frukter. Mett icke blott menni-
skan, tttan ciswen djuret gör sig der och
hwar mödan lätt derigenom, att det låter
andra djttr koka eller åtminstone satnla och
arbeta söt sig. Bladlössen sitta i skaror
«pi’t en mängd vexters sina bark, deras blad
och blomhyllets, likasom på en grön betes-
mark och saga sii flitigt, att deras solida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
