- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1858 /
68

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

War säsom sag, sä stor och så blygsam ända,
och sornedra dig aldrig att krypa sor. det usla
pli iordni.

Det toar engång en stor och hög modet-,
som hade många små barrt, och hon församla-
de dem alla omkring sig och utsträckte sina hän-
der östver dem och tvälsignade dem. Mitta
tära smä barn, sade hon, jag häller så hjert-
ligt ettas eder. Jag ger er kläder och mat och
en tvagga ät den sont iir liten, och en stuga
’iit den som iir stor, och en graf åt den sotn
somnar i diidens srid. Kom, jag tvill berätta
sot eder toackra sagor ottt detn som ltstvat här
sore eder, och de tvoro edra fäder. Ålstett snig,
mina barn, såsom jag älstar eder; ty toißt iir
Gads ntettittg sä, att tnan näst Gnd stall has-
toa sin moder kör; ja hedra fader och modet-,
pä- det att dig må tvtil gä och dn mii länge
lestva os jorden. Dersore stolen J, san barn,
arbeta sor eder moder. Edet moder iir fattig,
och J stolen göra henne rit; hon är sorgsen,

och J stolen göra hettne glad; hott bor i ett-

mörkt land och har mhckett tvedermoda, men
J, smä barn, stolen upplysa hennes iväg och
arbeta for hennes lira och locka, när J en dag
blistven stora. Lostoen tnig det, sa tvill jag
ännu engång utsträcka mina händer och tvål-
signa eder. .

Ja, sa, ropade barnen, dch ss gingo de ut
till att arbeta sor sitt moder. Vch somliga
tooro lata och ledsnade snart och lade sikt att
sostva frätt arbetet. Sontliga tvoro lätta pä
soten och spruttgo bort sriitt sitt arbete- efter
allehanda sjiirlar, som slogo kring ängar-ta.
Somliga harmades på sin moder sbr det att
hon toar sattig och ginge bort till granngår-
dartta, siir det att de der hade allting rikare.
Ja, nsgra tvoro sä ärelösa att de tville sälja
sin moder st fri-immande lopmätt, likasom Ja-
kobs sorter sordotn sälde sin broder Joseph åt
köpmännen srön Egopti land. Mett somliga
arbetade stött morgonen till atollllett och skön

toaggan till grastven sor sin moders ära och
lycka, och Gud tvålsiguade deras arbete, ss att
det bar en god skatt.

DS kallade deras moder dem till sig änntt
engäng och sade till dem: mina kära barn,
jag toet nu edert arbete, och· iag lägger det ps
mitt hjerta att tacka mina trogna, men de o-
trogna och flyktiga tvill jag sot-stjerta. Littoäl
sa är det nn icke jag, som gistoer hivar och en
utas eder hans lött, ntan Gud. Sen derfore
tipp, tv nppiit stall mennistan ständigt städa,
och mörten toiil att Gad dömer oß alla säsom
tvi det sortsertat under tvärt arbetes tid-

Dil säga bortrest upp och ssgo Guds stora
bok uppslagen t« ston, och en engtl med stirran-
de toingar upptecknade i boten huru alla dar-
nen arbetat. Wid denna syn sorstriiettes de
lata och de elata, men de goda gladdes att de-
ras arbete toar tecknadt i listoets bot. Tv den
som älstar sin moder och arbetar sor henne he-
la sin lesnads dag, hans namn stall engelen
stristva med gollette strist uti silstoertaslor, och
hatts minne stall tvara lärt sot hans moders
bartt ifrån slägte till slägte.

Nn tvet jag det. Nu tort jag att Finland
är tvär stora älstade moder, och tvi iiro hen-
nes sena barn, som stola arbeta sör henne be-
la tvär les-rads dag. Aldrig sloka tvi bin-er-
gistoa toär moder, aldrig stola tvi följa hennö
ät Egyptens barn, och aldrig stall hott behöse
tva blygas sse oß och sörstiuta oß. Ringa-
sattiga barn ära tvi tsißt, och tvär arm ar
swag, och tvärt sinne är flyktigt. och frestelser-
na i toerlden sto sä manga. Men Guds star-
ta hand stall gistoa oß niid och trast att arbe-
ta sot tvärt älstade land; deß lira stall toara
tvär ära, och deß locka stall tvara tvär lycka,
och då stall oß tvål gä, och tvi sola länge
testoa på jorden.

Nu är det hoppets sorsia Mas, och tett stö
tvi alla glada i Finlands tosk. D Gud, lät
det dagas i tvärt msrla tand och biistoa en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1858/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free