Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De menskliga uppfinningarne.
De första menniskvnta hade fä behof.
De lefde i ett fruktbart land, hwarest jor-
den af sig slelf alstrade allt hivad de be-
höfde. Kläder begagnade de antingen all-
deles icke, eller ock betäckte de sig ttted blad
af träd, hwilka blad i de warnta länderna
ofta uppnå en längd af siera alnar. Hus
hade de icke, ty wäderlekett är idessalän-
der, under största delen af äret, fä mild,
att de kunde uppehålla sig under bar hitn-
ntel; då wädret någon gäng tvar annor-
lunda, fä sökte de skydd under träd elleri
grottor. Men tnenniskorna förökade sig
snart och utspridde sitt till trakter, s ont icke
hade ett så mildt klimat: dit utäste deupp-
tänka allahanda medel till ett säkert och
beqtvätttt lefnadssätt; de blefwo nödsakade
att dragit försorg om anskaffande af lifs-
medel, kläder och hug. Sålttnda ttvang
nöden dem till att tänka och nppsinna
J allmänhet hade de knappast hunnit till-
fredsställa ett behof, förrän ett annat upp-
kom, sotn likaledes skulle afhjelpas. Detta
är ett Gads wistt ändamål: hatt tvill, att
ntennistorna skola tänka och arbeta, för att
nttveckla och ann-ända de tnänga attlag och
krafter-, med hwilka han begiiftoade dettt
framför alla andra tvarelser vii jorden·
Mucket tidigt bleftvo utennifkorna oroade
af wilda djur, som dr derföre woro nöd-
sakade att förfwara sig emot. Ester att
haftva ihjälstagit ett sätaut djur, har nå-
gon måhända, drifpett af hunger eller un-
siketthet, ftnatat pli djurets kött, och, då
han funnit det wälsmakaude, ofta sökt att
på detta sätt stilla sin hunger. Sålunda
började tnenniskorna att döda djur: menni-
skorna blefwo jä g a r e. Då de efter hand
blefwo ntera bekanta med de särskilda ar-
terna af djur, erforo de, att några af ded-
sa äro mindre milda än andra och wättja
sig lättare wid tnenuistors sällskap; dessa
djur täntdes och gåfrvo kläder och lifsme-
del. Sälunda blefwo ntenniskorna her-
dar. Med sina hjordar, font i de äldsta
tiderna hufwudsakligen bestodo af fär och
getter-, droga de ifrått ett ställe till ett an-
nal, der de funna det bästa gräset. Vii
detta sätt lefwa ännu, isynnerhet i Asim,
många herdefolk.
Ett af de aldra äldsta och nyttigaste
uppfinningar för tnenniskosiägtet är åker-
bruket. Det är mycket sannolikt, att en
tillfällighet bringat mettnistorua pli den
tanten, att utströ frött i jordett, för att
sedan det-af skörda frukt. Wi weta icke
hwetu sotn först börjat härmed; men frätt
den tidett ntennistorna lunkade jorden, blef-
rvo de allt tnera civiliserade-. Nu byggde
de hus, efter att förrtt blott hafwa bott
uti tält, som de lätt kunde slutta frän ett
ställe till ett annat; sedermera byggde fle-
ra sina hus ttärtt intill htvarandra, och iii-
lunda uppkotnnto efterhand städer. Uttder
ett dagliztt umgänge sinsemellan lärde de
hwarandra hwad de iakttagit och erfarit,
och sålunda ökades deras kunskaper och
bildning- Jtttellertid bimr tvi icke tro, att
åkerbruket redan dä i början tvar sådant-
fottt tut; troertottt roar det murket ofulltotns
ligt: utan hade i början nästan inga or-
sdentliga redskap, ty wårtt plogar, harfkvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
