Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och öfriga äkerbruksredslap haftoa först efter
hand bliftoit uppfunna; lisa litet förstod man
att bruka jorden efter en tviß ordentlig plan,
såsom i tvära dagar-. Mennistotna haftoa gött
framöt med åkerbruket, sätt-iii som med allt
annat, och det är linnu långt istån, att tvi
hunnit målet.
Man har till och med i nyare tider funnit
folkslag, font icke kände något till elden och deß
nytta, utan i början höllo deu för ett lestoan-
de djur, som bet allt hivad som toar i deß
uiirbet. Mähiinda har forst istan gjort dem
uppmärksamma derpå, då den nagon gäng an-
tändt ett träd, och en tller annan förståndig
man metat att draga nytta af denna upptäckt.
Mähända har någon, genom att länge och ha-
stigt gnida ttoänne styckett träd emot htvaratti
dra, såsom det iinnn är brukligt hos ätstilliga
toilda folkslag, tillfälligttvis upptäckt elden.
Denna upptäckt gaf anledning till många for-
delar och beqtvsimligheter i det mettslliga liftoet.
Forut hade man förtärt lissmedlen råa; till
och med siiden äts, sedan den blott bliftoit kros-
sad eller blött i tvatten. Fiir att tillreda ma-
ten med tillhjelp as eld, behösee man slidana
kärl, som dertill tooro tjenliga, och menniskor-
sna uppfunna mycket tidigt konsten att göra
lerkärl-
Elden begagnade de ästoen toid uppbyggan-
det as sina hus; dö de icke hade yra och sag,
brukade de asbriinna trädett toid roten.
Den toigtigaste upptäckt, som skedde mesd till-.
hielp as elden, toar den af metaller. Det
lir sannolikt, att ett stycke malm kommit att
ligga i en start eld, och att metallen dertoid
blifwit smält. Menniskorna bleftoo förmodli-
gen pa detta sätt uppmärksamma pä, att rue-
tallerna kunde blistoa nyttiga, samt uppfunna
sedermera konsten att smida dem·
Kort förklaring till planchltilagatt:
Vinland ar stort"«).
Du ser det hat-: Finland är stort.
Det räcker frän Lapplands mossor och ssell
till den trakt, der ·«körobiiren mogna och de
stora ängskeppen rykande fara frän strand till
strand.«
Modren, som ses midt pä taflan, utsträckano
de sina händer och wälsignande alla sina barn,
iir Finland. Mänga tistlar tvära pä hennes
slig, och det betyda-, att hon är fattig «och
har mycken tvedermöda.– Men barnen gii ut
att arbeta för «hennes Eira och lyckta-« De ha
olika arbeten for händer. Der se tvi en med
släggan pa axeltt, smeden; ttviinne med stäratt
och räfsan, sterbrnkarez hatt med stoärdet i
hand, krigaren; och flickan med sin tviissled är
den flitiga hnöslöjdeno idkare. Men hivad
månde bliftva af den der gossen med böckernas
Hatt stall en gång bli en stor tvettenstapsmarh
sin moders stolthet och prydnad. Och de der
barnen bakom honom? Det är: «sontliga,
som äro lata och ledsna fnart.« Der ha tvi
gossen tued skatt, hatt är den rasta sjöman-
nen; och nära intill honom siktet-, med kanteie
pä sitt knä, den glada sångaren. Wändattde
sig bort frätt sin moder och föraktande henne
för det hon ar fattig, se toi här ytterst twätt-
ne barn, sotn «gä bort till granngärdarne.«
Men det sinnes ännu en, htvillett tvi icke om-
nämnt: det är han, som med nedbösdt hus-ond
och stastven i hand sitter närmast tvär modet-.
Det är den fattige och finke, som es formar
arbeta för den hulda modern och som« derfore
är fä sorgseu. — Men underligt är det, att
just hatt sir sitt moders hin-ta närmast.
(Forts.) «
·) Se Mo p.
Pärmed följer Planchdilagattt Finla nd är f tort.
Till tryckning gilladt:
Tor-stoet T. lie-rall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
