Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oks-sia vagga säg man Vint- kallts-«
oclt lian slet sitt lintls ak,
sadel två ljöt-ilningar vitt sia slit-lika
Ocli llüg ut leeiag lanel oelt link.
Trollslak liii-« ltatt i sist lsaatl,
slog metl tian lvii sjö oclt lantl.
Ut- sia vagga säg man Våkett kallts-.
Oclt lian slet sin linela ak
Oclt en stöt-te teollliatsl vak väl inget-.
Åa elett lilla Våten isat-.
Ussas- ltaa llög kring ltcla infilen-lagets,
lettatlc ett bölja lila-I,
slammet- vexte i lians späs-,
het blek grönt i sil-agens snitt-.
Ja, en större-. trollkarl var väl inget-,
Äa slets lilla Viti-en vett-.
skogens troll tle ltöktles sig sittandet-,
Våtens leonst list-tröt tlem så.
oalt ele sås-tele iisleast ut alt tlttntlka,
, säatle regn att Väre– slå.
slet- aitk regnet stöt-lat vet-,
«Log elen lilla Vitis tlcss mek.
skogens troll ils-. ltüktles sig körande-,
Vist-ens lim-st kök-trist elra- så-
Nu liom Vist-en ltit till viii– steitmler,
0clt nu ltak lian lille ltos oss-
Låt oss plocka blom-nat- uk lians lii-atlet
’0clt sam lian mat trollen Slässl
Neits kis ass sliti- kegsset vet-,
se sii grönska vi ilens mek.
Nu leom Viikeu ltit till vässa stränder,
0clt att bor lian lists lian ass. Z. T-
De menskliga uppfinningarne.
(Slntet st. fin-eg. n:r).
Dett metall, font man först kände och be-
gagnade sig af, toar koppar; längre fram blef
matt bekant med jernet, htoilket framför alla
andra metaller lit nyttigt till mängfalldiga slags
redstap. Genont smedsonsten lärde menniltoena
kassörska-dikta wetltyg, och bleftvo derigenom
i stånd att förbättra sitta boningar och sitt s-
kerbtttk. Detas hus besiodo föesi blott as gre-
nar och smärre träd, htoilta de fästade i sot-
den och beklädde med stinn eller blad; men fe-
dan de fått bättre werktyg, byggde de dem äf-
toen af stenar, som de l)ög,1o i styckett och gåf-
too en regelmässig sorm. Ätsiilliga gamla folk-
slag forstodo mycket tidigt att bygga stora och
besiktiga hus.
För att tillreda sädett till bröd, måste den
först krossas. Detta skedde i dessildsia tiderna
mellan platta stenar: men snart fan-tittandet-
ta arbete långsamt och mödosamt; man toar
derföt-e betänkt pä akt uppfinna qtoarnae, hwar-
på man tnnde mala fonder sädett både hasti-
gare och finare. Också läsa tvi i gamla böcker-,
att man mycket tidizit kännt qtvarnar, htoilka
dock blott motftoarat htoad tvi kalla hands-toar-
nar, och sattes i rörelse gettot-! menniskokraft.
Wattenqtoarnar, eller fådatia som drifts-sas af
tnattetnv uppfunnas först omkring Kristi födelse-
och tväderqwarnar blestvo icke bekanta förr ätt
i det tolfte aszrhnttdradetz dock tooro dessa än-
nn länge osnllkomliga, och det är icke mycket
öftoer ttoåhnndra år, sedatt de fingo sitt näk-
tvarande inkännande-.
Troligett hat en tillfällighet först bringat
menniskorna på den tanken, att man med tills -
hjelp af en båt kan konnna östver ett tvatten.
Måhiinda har en på toattnet simmande träd-
stam dertill giftoit första anledningen, ytvat-
toid man tänkt: kan ett sådaitt stycke simma
på toattnet, så katt man ock sätta sig på det-
samma utatt att sjunka. Fiji-fölet lyckades, och
man sammanband flera trädstyckett till en flot-
ta, som sålunda blef det första fartyg. Sedan
päsann man att nrhtilta stora trädstasnmar och
derester att göra ordentliga båtar. Mett dessa
tooro då mycket ofnllkomliga, man hade ännu
icke nägra stor att ro med, utan lät deistoa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
