Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
st
sia framåt af strömmen. Genotn att med upp-
märksamhet betrakta, huruledes gäß oeh änder
btlra sig lit, har man slutligen kommit att be-
gagna åror, tned htoiltas tillhjelp man kunde
to fratn och tillbaka·
Sii länge tnettniskorua blott idkade sjiifart
på floderna och längs kusterna, försiggick den
utatt tillhjelp af segel; icke heller behöfde man
ankare, emedan utan antingen uppdrog båtett
på land, eller fastbattd den toid en stor sten.
Det äldsta folk, som uttoidgade sjöfarten så
tnocket, att de tvagade sig ttt frätt kusterna och
sealade waer stora haf, toar Feniciertt a.
Förmodligen hasts-ta dessa uppfunnit segel, sist
att nted toindettö tillhjelp frantdriftoa fartygen,
och roder att styra detn med ät htoilkett sida
som helst. PS sitta sjöresor rättade de sia ef-
ter stjernorna, i det de lade märke till, på
hwilkeu trakt af himmelen de största stfernorna
befuqu sig, och slöto deraf, htoarthiin de skulle
segla. Derefter förbättrade de skeppats bygg-
nadssiitt oeh försedde detn med diiek och kajuta.
Jmellertid uppnådde sjöfarteit sinsttllkomlighet,
först sedati tuan i medlet af det fjortonde elr,
hundradet hade uppfunnit kompassen, som be-
ltår af en litett dosa, htoilken innehåller en
fritt stoäftvttttde maanetnål; denna nål är ett
stycke stål, sottt genom bestrykning ntedmagnet-
stett erhliltit den egenskap, att, den dii den fritt htois
lar på sitt spets, alltid med den etta andan
spisar åt närheten af norr.
På detta sätt finna de sjöfarande iit hivad
häll de skola styra tartvztets gatut- för att upp-
nå sitt bestättnttelseort. Hai-igenom blef sjöfar-
tett långt säkrare-. Före kompassens uppfin-
uaude, måste de sjöfarande på långa resor, el-
ler då de icke kunde se land, rätta sitt efter
stjernorna, men htvilket naturligttois endast lät
iig göra under stjernklara nätter. Ntt demnot
kunna de med tillhjelp af kompassen ästoett
under storin och omäder toeta ps htoad ställe
de befinna sia, och huta de toidare skola segle-
Wi ha här omnämnt endast de fotsitt och
toigtigaste uppfinningar-in Meinga nva spy-
finningar har ett sednare tid, genotn stignas-
ten och elektriciteten åstadkonnnit, många stall
ästoett förmodligen en framtid bringa i dagm.
S å Is g. «
(Nicemelck).
Boe-not glest-. i raset-lunch
Lee-nett- nm asionstttnei,
slut-temats på ltlotnstetstnkvan.
Ljusnlk stoet-te barnets trintl
pleti tle lit-ite- vingnks vind,
Uppä blomstektnkvan.
0t-tn i gröna gräset läg,
Lttesnatle lvii gasset- stig,
som ests lidit på lilla dufvan.
lit-titt oclt lit-öst i barn-en in,
stuclt i lejes-tett gatltlett sin,
Upltii blontstektnkvnn.
thtstslk grät, ett-li liten sok,
Marit-t- gtsfet, oeklt liten Sokz
Tierptt sinnet-, Itjeklnt blöttes-,
Nels- sotn envetet- gtsitter Sii.
Lise-st imka tungt änds,
Dö iii- liten titulera
Oto den sommar-, sent aldrig kon-.
Weten J, fmä barit, hivad det toar fot
en sommar-, sont aldrig kom? Jaa stall stiga
er det. Det tir en sannsaga, och icke iir dett
fä lättg, nog katt man höra på dett.
Det toar engian ett litett godse, sotet hette
Raphael. Hari svar frisk oeh stark oeh blot–
sirade som den lilla rönnen, htoilkett en dag
stall blifwa stor och biira hwlta doftande blom-
mor i jordens mät,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
