- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1858 /
101

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M

ett litet diar fastnar i spindeln-äfwen, kommer
ban hastigt dit och omtoecklar det med sina trå-
dar, få att det es katt röra sig. Derpå återv
hatt af djuret efter behag. Hurte listigt och
toarfamt förstår icke katten att lura råttorna-
Myrlesonet iir en infekt, knappast hälften få stor
som en fluga, och leftoer af myror, Det katt
icke röra sig hastigt, och myrorna skulle dun-
«drade gånger sprittga förbi den och låta den
hungra, ont dett icke flirstod att fånga dem.
Den gråftver detföre en trattformig håla isan-
den, icke långt ifrån en myrstack. Nedersli
spetsen af denna tratt lägger den sig stilla på
lur, men så snart myror ditkomtna, börjar deIt
att röra sig och fkaka sanden, hivartvid hålet
faller tillsammans och myrorna alldeles öftoeri
höljas. Den utsuger dem då och begrafroer
kropparne, för att icke röja sig, samt iståndsät-
ter ånyo fin tratt. Många djur finna icke sin
föda under alla tider af året, till er. bi, ekor-
rar o. s. tv. Dessa djur anlägga förråds-
kamrar, i hwilka de samla lifsmedel, likasom
de Ioißte att inga sådana fknlle tvera för dem
under den tillstundande tointren. QeM samla
de tillräckligt, likasom de kunde beräkna, hurte
mycket de nuder denna tid behöftoa för sig
sfelftoa och sin familj. Bien samla sin honung
så långe blommor finnas. Andra djur ligga
iikafont uti en tointersömn, till htviiken de fy-
nas bereda sig, i det de gråftta sig in fjorden
och noggrannt tillstoppa ingången till sina sof-
fiiillen, till er. myror, flugor, grodor, sniglar,
o. s. to. Men tvått-pärmen toiicker dem till
nytt lif, då de muntra och raska åter fram-
komma. .

Andra djur, isynnerhet foglar, flytta, då det
börsar biiftoa kallt, till främmande warma
landet-, till ex. lärkor, suiippor, stoalor, siar-
kar. tn. fl. Man kallar dem flyttfoglar. Ont
toårett återkomma de till samma skållen på
bioilka de forfi tvistats. På samma sått flotta
åftoett många fifkar. Lar, stil och steka qu-

dra åro sådana flyttsisiar, som afresa och åter-
komma på missa tider.

Jcke mindre beundranstoårda äro djurens
rörelser. Sontliga röra sig framåt på tioå-
andra på fyra, några på ser och åter andra
på flera ån hundrade fötter. Sotniiga haftoa
alls inga fötter, utan röra sig med tillhjelp
af rörliga tvingar. Några uppstoinga sig med
tillhjelp af sina tvingar högt upp i skyarne.
Andra ro sig fram likafotn båtar på spannet.
Kycklingen springer och andnngen simmar om-
kring med fårdighet, straxt ester det de haftoa
krupit ntur ågget. Så snart föinngen har kom-
mit till werlden, kan ban både stå och gå.
Fistarne simma och dyka med tillhjelp af sina
fenor. Stengeten lastar sig ned ifrått branta
klippor. Regnmaskarna och ormarna röra fig
framåt, utan fötter.

J djurens beklädnad råder den största olik-
het, men tillika en beundranstvärd ändamåls-
enlighet. Htoarse djur har af skaparen erhållit
en sådan beklädnad som bäst passar till deß
uppehållsort, till deß natur och tili årstiden-
Dsuren ide kalla länderna haftoa en tfock
varm dels och tjockt kött, såsom till ex. björ-
nen; i de wartna länderna åro de försedda med
en tunn hårbetiickning, fåfont elefanten. Råg-
ra biira nil, fåsom fåret, andra borst, såsom
ftoinet. Piggstvinet år försedt med taggar;
foglarne med tvårmande fjädrar; några fifkat
med hårda glatta skal; andra med en tjock
slemmig hud. Snäckor oci- tnußlor hastoa fa-
sta hus i htvilka de bo. Torndyflarne haftva
hårda tåcktvittgar iiftoer flogioiugarnex andra
insekters tvingar åro beströdda med ett sin-
sioft, på ytoiiket fuktighet icke fastnar. Frat-i-
emot tointrett få hästar och hornltofkap en tioe-
kare och toarmare hårbttiickning. men motsatts-
maren en tunnare och lättar-. Foglartte om-
byta fjädrar; och ormarna sitt finn. Htoilken
beundransvärd mångfald och oiikh««t totirselsiiii

toer man icke i djurens beklädnads

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1858/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free