Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIZ
börligt öftoer det det toattnet toid tnoosen, tnen
sörgiistoeöi Till intet tooro de ttoii fasane-
hatnnatne oeksii nyttiga, sottt jag och ungarne-
sliipade hitnop stått Egyptens land; det toar
nott så bestoärliztt, nnder tre resor togo toi
dent. sitt ha de legat i många iir i toot·t lso,
och blir det ett gång eldstoiida, hättder det att
huset brinner npo, få lire de bortw-
«Och tvått goda bo är iiftvett bortal« sade
stork-nor, «deroe«i tsinker dn mindre ätt på det
det fjädertoget oelt ditt ntostprinseosal Du knu-
de jn en gång as ned till henne oelj stanna i
slyetl Dtt ät- ett dåraktig fader och bryr dia
ej ottt ditta egna, det har jag sagt frätt dett
tiden jag försttt gången lått på ligg. Fii se att
toi eller tvära ungar ett dag fä ett pil i mins
gett as dett galna toikingafliekanl Hon tvet
knappt htoad holt göt-. Wi ha dock en litet
längre tid toarit hettnna hiit ätt hon, det bor-
de hon besinnat toi förgäta aldrig tvära styl-
digheter. toi giftoa äril-tett tvära utskylden en
fjäder, ett tigg och en nnge, såsottt riitt oelt till-
bötligt är. Ttsor dn; att jag, nät hon ärnte,
törs göl dernere, safottt i serdtta dat-, och sfi-
sottt jag gör i Egypten, det jag iir half kant-
rat tned dent, tttatt att dock glktnnta tnin toar-
dighet, oelt gåt· och tittar i kar otltgrota? Nej,
jag sitter häruppe ont förargar tttig öjtoer ben-
ne — den sniirtattl — oti- jatt förargar enig
östoer dig meds Dtt finne ha låtit lscnne lig-
ga i toattenliljatt, set ltade hott tttt toarit sitt
kost–
«Dn är aktnittgotoiirdaee iitt dttt tall-s sade
storksar — «jag känner ditt biittt«e, iitt dn kätt-
tter dig sjelfl«
Och så gjorde han ett hopp, ttoii tnnga
tvingslag, sträckte benen lsakttt oelt fliög seglatt-
de åstad tttatt att töra tvingarna- Han toat
redatt ett gode stycke borta; då to,t han ett
keaftittt tag, solett skett oti de htoita fjädrar-
na, hals och hnstond sträckte sig framåt-! Dk1
sanns satt och alltvat i hans flygt.
ssHan är dock iinnn den ståtligaste af dem
allesanttnanlss sade slorktnor, ssttten jag säger
det icke åt honom-«
Tidigt pli höstett kottt tttt toikingen hem tned
brtte och sittgarz bland desse toar en tunt, kri-
stett prest, ett as de tttiitt, sottt tville störta det
nordiska landets asgndar. Ofta hade tttan på
de sista tiderna i borgen talat ont den nya
tron, sottt utbredde sig östoer allt i de sydliga
länderna, och htttn dett heliga Ansgaritts till
och tned hade kennnit upp till Hedebvz äftoen
liten Helga hade hört ont trott på den htoita
Krist, sota af kärlek till tnenttiskorna hade gif-
toit sig ut att frälsa dent; tnen det hade för
henne, såsottt tnatt säger, gått in genant ena
örat och ttt gettottt det andra. Ltdet kärlek
tycktes-:- hott endast hastoa känsla sör, då hott
i ynklig paddgettttlt kröp tillsannnan i den till-
stängda katntnarett. Men toikingafenn hade
tystnat till ordett ech kiittt sitt underligt gripett
af de sägner oelt berättelser, sottt gingo ont so-
nett aj dett ende sanna Gudm-
Te hetnkotnne ntiinnerna hade förtäljt ottt
oriiktigtt tempel as huggna kosteliga stenat-,
npprefie for hottent, htoartisi bud toar kärlek;
ett Pat- tnttga gnilette karl, konstigt arbetade och
helt oli hållet as rent guld hade bliftoit hem-
bragtaz det toat« rökelsekat, sotn de kristna pre-
stetne stoiingde feantsör altaret, htoatest aldri,t
blod slöt, tttett toinet oeh det intoigda brodet
fönoattdladeo ihatts blod, fottt hade giftvit
sig sjelf till ett osst«r för iinntt ofödda slägten-
J borgens- djttpa, stenlagda källare satt den
fångna ttnga kristna Prestett, bunden ont fötter
och händer tned bastbattd; stött toar hatt «fottt
Baldnr att set-· sade tolkittgasetttt och rördes
aj tjano nöd, ntett nttg Helga bad, att ettan
toille lsinda hans bett toid toilda oxar och liita
honom sönderslitet-) as dent.
sssect sknlle jag släppa hnndarne löft; httjl
din-ser höjd och sält! Det blestoe roligt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>