Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Att meel ea mindre höghet vara kedjel,
isas alltså anser köe- min största ska
Att elefantens lind uppä mig bärs-
Iaz, vas-gen tjat, leak elen-till mest hel-ag
Att kä agera björn en vacker elas,
sans lsuel ocle titel stena blott mig kela
köe- att respekt meel olika bög-djur del-.
Ilis- pels, så raks-ers slet-isole, ät- gael,
cola emot ledas cel- gliss jag äger mockz
slet- att jag må sk hundar frukt-el blifva,
ss värdes var-zens skina mig gikts-«
Ach, stele baket-, lent-te grym min lottl
slikt lik ber-ok al« mina köttet- blottz
om humlens aleiaa jag stege på mig elens
SI«
Klas- sileeest icke met- eaig skulle jag-.
sI hvtkje oljor Sia ila-lian käke-elkos,
Vet ena skinnet ak elet andra togz
Der- stolts tizeka ensam hös-elen okta,
Att lian ej skina Ilse-el någon ville byt-.
0cle spat- skven gjorde undantag,
llaa tänkte blick-er metodiska en elogz
skans Leo ticletes blott i nåder- skratt-,
Att linas sina eljest- sä oral-list platt-.
stjekastolke.
Dykonungend dotter.
GMT-)
«Lätora oß nu talas tald,« sade storksar,
«tol sdrsts nu hwarandeas sprak, om ockss
näbben är annorlunda skapad på en sägel än
på en annan. Ni hade aldrig kunnat komma
lägligare än i natt, l morgon hade tvi warit
borta, mor, jag oeh ungarne! Wi flyga ät
siderl Ja se bara på mig! sag Eir ju en
gammal bekant frön Nil—landee och det är nior
med, hon har det i hiertat mer än i näbben.
Hoa trodde alltid, att prinsessan nog aktade
sig; jag och ungarna hastva forslat fjäderhatte-
narne hincpp -—! Aek hivad jag är glad!
och hivad det är lyckligt, att jags år hår än-
nu. När dagers börjar gry skola tvi draga s-
stad! Stort stork-sällskap! Wi flyga förut,
flygen endast efter, så ta’et J icke mlßte om.
tvägenz isa och ungarna skola mäl ästven hos-
tva ett öga på eden-«
··Och lotusblommam som jag skulle hemtakss
sade den egyptiska prinsessan, ssack den flyger
tvid min sida t· stoanehamnl Mitt hin-tas
blomster har jag med mig. Heinåt, hemst!«-
Men Helga sade, att hon icke kunde lemna
landet, innan holt ännu engsng hade sett- sin
foster-moder, dons mänliga tviklngafruu. För
hennes minste gick upp? htoar mänlig kritering,
hivart kärligt ord, hivar tör, fostermadrete ha-
de grstit, ochsdet förekom shenue i dettagögons
blicksåsom othott hölle mest af denna neo-
der-
«Ja, tvi må flyga till wiksugens gårdlss
sade storksar, «deråwäntar su mor och ungar-
ne! Hwad de skola få stora ögon oeh htoad
der stall bli erZett skrammel med näbbarna-,
Mor säger nu icke många ords, kort och syn-
dig är hon och så menar holt så mycket bättres
Jag stall genastsaiftoa ett tecken, att de knekten
höra att tvl koner-tals-
Oeh så smattrade storksat med näbben och
han och stoanorna flögo tlll tviklugaborgen.
Derittne lZgo alla idjtcp sömn, först sent
på natten hade wikiugafruu kommit till ro;
hote läg och ängslades för liten Helga, som
nu i hela tre dagar hade warit förs-vunnets
med den kristne presten; hon måtte hastva hul-
pit honom bort, det war hennes häst som sak-
uadeo. Med hwilkeu makt hade allt detta
skett. Wikingafrun tänkte på de undertoerk,
som, enligt sägen, skedde hos den htoita Krist
och alla dem, som trodde ps honom och följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
