Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kös
Sedan deöse unga myror en tid wis-
tats itnodersiackem deras krafter blifwii
stadgade och de erhållit en wiß waria wid
arbete, företaga de utwandringar och in-
rätta nya bostäder. Dessa inflyttningar haf-
roa en särdeles iikljet med biens fwärnrar
och göras ofta trenne gånger ont äretsrän
hwarje stack. J Juli iir dett tid, då de
första ungarna, som framkommit iMars
eller April, skiljas från rnrsderfiacken för
att inrätta sig ett eget nybygge. Detta ut-
täg sker wanligtwis före middagen, när
wädret är godt koch icke alltför hett. J
regnwäder anställa de aldrig denna flytt-
ning, ehuru de annars icke äro så nog-
räknade som bien om det är mulet eller
klart. När flyttningen stall gå för sig,
framkomma bela· hopar af unga myror,
som äro ljusare till färgen och derigenotit
lätt kännas igen. De gå icke långt bort.
Mater för fitt nybygge hafwa de förut,
utwait. DS förtruppett, bland bwilken de
fieste honorna besimta sig, kommit till plat-
sen, dscr deras nya bosättning stall ske,
stannirr den och de eftersta samia sig äf-
werr dit. Der honorna stannat, börjas ge-
nast arbetet med största iftver och fortsättes
natt och dag med obestriäig flit. Smult-
ga nypgräswa och tösbryta io:den, andra
bära oafbrutet trt den, och när dert under-
jordiska boningen, som utgör sjelftva huf-
wudarberct, är färdig, börja de uppföra
stacken ofwan jord för nit betäcka hälare
och framföra de dertill nödiga byggnads-
.-.nt::«.:na. ,
Deossr myrors lefnadsroanoraeh byggttadö-
sätt kan man ganska lätt iakttaga, emedan
deras boningar äro sä talrika i tvära skogar,
och toid deras inflyttningar har man godt till-
fälle att gifwa akt yä dem huru de trygga och
lefwa. De hälla sig mest i skogarira och stir-
tieles i barrstegar, der de uppföra stackar, som
likna trubbiga käglor. De största finnas of-
tast i tjockaste skogen. Ont myrorna fä tillfällk
att anlägga sin stack mellan tioenne träd, font
ftä nära broar-andra, och tunna-«beaagna»deosa
till stöd for fnr byggnad, uppresa de dnr ofta
till en höjd af två alnar. Anne-trä tiro de blott
omkring en aln höga oci; obetydligt spetsiga,
isynnerhet i grannskapet af del-odds trakter-
cknvarest de oftare oros-s af menniskor. Deras
stackar ärg sammansatta af ganska oiitartade
iintnen, forn ligga ont ytoarandra, och Eestä
toan-ligor af större och mindre stycken af gre-
nar, blad och Karr, sörisfrigtzknoppar asalles
handa träd, vin-ärter på löf, isynnerhet os
bot-löf, smä stenat-, kärnor, och nästan alltid
sinnes der smit ritnda säd-stycken. Tensta tik-
da, som trässas i :ris.;rstackarne, kallas Myr-
kätta.
Myrorna äto alltid sysselsatte att samman-
bära sådant, som tjenar till uppförandet af
deraö boning etiks till föda. Mait insist- Be-
nndra deras flit och ansträngning, då män of-
ta ser en myra kommer släpande med ett träd-
siycke, som är dnlldett fä stort och tungt font
shoir sjelf. Meri de förstå sig tos, liksom hwar-
je öftoad arks-tare, att det-tom begagna sig af
stränga handgrepp. DS de träffa saker, som
de ej genast kunna sönderbittr, hjelpas flera åt
att bära sort dem. Ttoä eller tre smitta sort-
iläpa en liten orm-unge. stift-raskar sorti-äta
de ganska fort. För att lättare torrkfiälla fitt
arbete anlägga de egna toiil rmyarlletade lvii-
gar, som de rensa frätt allt gräs och som föra
till alla trakter af stagen, iifioenfont till defölt
och ned- sonk ve orera tesers-. De, som as
SM f.an myrstacken, hafwn egna vägar, och
de- som ätten-tinne med därbor, hafsv- andra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
