Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mata tik den bests-, den statsfinanser-
toa, som jag i assiedets stttnd katt giswa
eder, och jag hoppas att ni skola stitta
wärde pli den, icke allettasi for tttitt skull,
tttatt emedan det år Gttds ord och wisar
eder tviigetr till det ewiga lifwet.« Hon
knäböjde derpä och bad ett innerlig bött
till Grid, att Hatt måtte wälsigtta barnen
erts att de genom dett Helige Ande mätte
föras till Kristnnt, sottt tir totigett, sannin-
gen tsch lifwet, att tlntligett, om de i den-
tta toerldett aldrig tnera skulle se lin-aran-
dra, de dock en gång tniitte råkas i hitti-
melett.
Sti gripande dessa ord titt rvoro och sti
tttoeket de biida flickorna gladde sitt ösrver
afstedsgiisroatt, sär jag ej sörtisja att, se-
datt de blifwit ettsattnna, en tanke på sv-
strittet och strisbordet flbg genom deras
ltttswndz tttett ingendera sade ett ord ljtirom
och båda betraktade ttted tvtilbeltag den skö-
na göswatt, bokens tödtr band och wackra
glänsande gttldsttitt, blidtt fröjdade sikt att
se den goda älskade tattte Claras namn
strifrvet i bokett.
Fbljattde dajj war ett sorgedag, slitotil
för dem, sottt reste, sottt för dem, somstad-
nade amar. Barnen knnde ej tala otn
något annat, ätt ottt tante och onkel och
ställde många frågor till sitt tttor ottt re-
san och ottt det land, dit de foro. Mett
dti de slitits att deras moder tvar sorgsen
och ej sa gertta oclt gladt sotn eljest språ-
kade med dent, beswtirade de ej ltettne med
flera frågor, siisont matiga andra tanklösa
parti hade gjort, man de sotte sig hwar-
s
.
dera ett stilla sysselsättnlttg Emma totj
ttr sin låda, sotn innehöll några små skat-
ter, ett stycke brunt sidentttg och begynte
göra ett otntlag omkring stn bok.
«Hwad har dtt för dig, Ettntta?« ro-
pade Louise, sedatt hott en liing stund sett
derpå; «jag hoppas att dtt ej ttinler på
att begagna denna tvackra bok?«
«Jo,« sade Etmtta; «jag tanter hivat
dag ltisa litet i den. Dtt tnettar, att den
sttart stall bli sintderriiwett och tterstnntsad;
men jag försäkrar disj, att jag tvill wara
attsatn. Ser dtt bwiltet präktigt omslag
jag redan gjort.«
«Jag ät rädd föt,«« sade Louise, «att
·dtt aldrig, ont dtt lejde ljttrn ltinge som
helst, katt lära dig ordning orl) aktsamhet.
Att så snart begynna begagna denna wack-
ra bok! Äswett jag hat jörestttt tnig att
hivar dag läsa ett kapitel, men ingalunda
nr mitt nya bibel; den gamla, sorti ligger
iwårt lektiottsrttttt, katt nog wartt god
dettill.«« « ,
«Det tik dett wißt,«« swarade Emma;
«tnen skolbibeln tir ej alltid på sitt platsz
denna derentot skall jag förwara i tttitt lii-
da, det jag hwarje tttittttt tatt starta den.««
«Dtt må göra lttvad du tvill,« sade
Louise; «nten jag skall fkiiga mamma, ont
det tir bättre att låsa i tattte Claras bl-
bel, cin i den gamla.«
Mett mamma gas ej det swak, Louise
tvtintade. «Dtt bar tätt,«« sade bon, «då
du menar att det ej bet-or ps, om tnatt
läser i den gamla eller tttta bibeln; tvål-
signelsett as Gads ord kommer oswaniirlitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
