Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
is
orätt. För att bringa henne till känslan
af det orätta i hennes förhållande, medde-
lade modren henne hwad som denna mor-
gon hade försiggått. Louise blef så öf-
wertaskad af detta bewis på Emmas kar-
lek, att hennes hjerta blef wekt. Hon ej
allenast tillstod sitt fel, utan skyndade rif-
toen nt, för att söka sin svsier och bedja
henne om förlåtelse.
Och Emma förlät så gerna och tillstod
åfwen sitt eget fel. Det war nn rörande
att fe, hnrn Louise önskade att Emma skulle
begagna hennes syskrin och hwilken sorg-
fällighet Emma wisade att hålla deß in-
nehåll snygizt och ordnadt.
Denna händelse hade ett stort inflytande
på Louise, så att hon mer och mer be-
gynte gifwa akt på sitt uppförande Inom
några månader hade hon så mycket för-
bättrat sig, att hennes moder, enligt tante
Claras önskan, köpte åt henne ett skrif-
bord. Enrttta hade med tålamod wäntat
på sitt systrin. Båda flickornas glädje
war obeskriflig, då de nu ändtligen erhöllo
de långe efterlängtade gåfrvorria. Och e-
medan Emma war mera ordentlig och
Louise mera tjenstaktig ån förut, lånade
de ofta hwarandra dessa gåfwor.
Tante Claras andra bres ankom, några
månader sednare och emottogs med ej min-
dre fröjd ån det första, ty deri låg åfwen
ett litet bref till Louise och Emma. Tante
hade ställt det till båda flickorna, för att
ingendera skulle se sig hwarken tillbakasatt
eller föredragen. Louise bad dock om och
kunna låsa brefwet,
fick tillåtelse att, fåme den äldre, bryta
sigillet. Jag skulle önska att ni kunnat se
Zde lyckliga barnen, då Cmnia lutade sig
mot Louises axel, för att på samma gång
som kom fråti det
fjerran landet. Tante Clara skref-
Mina bant, Louise och Emma!
Med innerlig glädje har jag i er mam-
mas bref låsit, att ni bemöda er att göra
framsteg i det goda och afliigga « edra fel.
Jag uppfyller derföre så gerna mitt löfte
att skrifwa till eder, så mycket mer, som
jag hoppas att ni skola fortfara i edra
bemödanden och dagligen bedja Grid der-
till gifwa sin nåd.
Jag tänker ofta på eder och önskar, att
ni kunde se de arma, små Hindnibarnem
sotn aldrig hafwa hört något om den san-
ne Guden orl) den liire Frå(saren, titan
lärt sig af sina hedniska föräldrar att höja
knci för gudar af stelt och träd. Tet finna
här en flod, som kallas Ganges; denna
flod hålla menniskorna hår för ett gudinna
och mena, att deß wattert kart twåtta dern
rena från deras synder. Mödrarna böra
ofta dit sina barn och bada dem i floden,
emedan de tro att detta skall göra dem he-
liga. Hafwen J icke medömlan med des-
sa arma menniskor, hwilka dock längta ef-
ter den sanne Guden? Stnlle ni icke ön-
ska, att någon måtte gå till desn och tse-
Iråtta för dem om Gads Son, hwilkert gas
sig s« els till döden för oß och hivar-s blod
allena förmår rena från alla synder? Otn
«ni önska det, så«skall det helt wißt glädja
eder att höra, att det sinnes fromma män,
som man tallar missionären hwilka öfwer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
