Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EIZO
sos hoppar Ziatit fräs Sten till Sten
Oob nöjts Ines-ii rings kost.
Oclt blit- eien knopp oclt tot- eieo sint-
Dä Stomiat- thlea anat-,
DS sätter mät-gett ide- miz ut ·
Bo bitsks-s elit-t- pin-.
Uak titel-, ltak katts-, elt- gotitt skiss-i
I sär titt kåk eliu lött-,
slets när- eiea grönskat-, elii kar-väll
Las vänder om till satin.
Böttiger-
r
Jördkn «).
Jos.-dett, bos olika folk uppfattad ester deras
förstöndöbegrepp sottt olikatväsettde: hosMom
golcrne säsom gud, för Grönlands Eskimåer
ett isklot, söt ost en trög celasiish massas-—-
eir, såsottt del af det siortt rörlizsa toetsldsaltet,
ett eget tvösett, hutat-ten orgattisk eller oorga-
nlst, lilsout alla planeter-nr och bela! nuiverstsnn
i beständig uttoeeklittg och förändring, öst-per
allt i,-dttt bestämdaste wetksatnhet,
Jordeno inre elle"r kärna-
Wi förmå tviöseeligen ickeiskiida försetts inre,
meu att jordmaterien öras skiljaktig blandning
och att de olika iordlagren beständigt luat till-
taga i täthet, säga estet-tanken och djupsinniga
beräkningar.
J jordett söta hålor högst ett l)(1ls»i«tt«il«djttpt;
att uedtråuga djupare iir omöjligt. "«Dcrförc
giro alla bestrifniugar pii ett inre bestiintd jord-
bvgguad endast antaganden. v
Dett ojö änderliga sotdkiitttatt sörtader i sitt
inre djup högst werksannna krafter, som iiro
sned hivat-andra beslägtade, isynnerhet tvänne,
elekttieitet oeh magnetism Wörtttett betuisas
as vulkaner, heta kallor och tentpcratuteus sils-.
gande mot jordens medelpunkt; elektricitetens ask
«) lik G. skinkan-s Eedbescheetbung.
deras beståttd i årtusenden
ZI
äststötarne, jordbäfningar och vttltanisia utbrott ;
magnetismen as utagnetjetnet och magnetuåleni
riktning. Jötnaösoy sotet under tointern bild-
sig ialpernas höga dalar nedom snölinien,
skulle omöjligen kunna smälta nedisriith då sol-
toärmcu blott middagstiden kan tverM på dent,
sannolisare borde jordskorpatt under dem genom
längesedan tuara
förstclttad, om icke jordtoiirtnett nedifrån tokr-
kadt piigxdent och upplösts dem till mäktiga
tvatteulkiillor. Bulkauerne, likasom skorstenar
sök jordetts inre eldstad, iiro uppdrisue, ett del
låga, en del ofantligt höga bergkiiglor. De
ärv i htoila"·dii«,de röka-, i utbrott då de i v-
orhörd niiiugd»«ttt«»l’asta glödande ämnen (asta,
slagg, pitnpsteu, lava, o. s. to.). Försärlig
qtoalmighet, ödeläggande jordstötae, rökpelarettc
instörtande söresti utbrottet; dagens förmör-
»kande, blygts himmel, jordens rentnande, storm
köld, köliorttaö nttorkande, t«ubbniug i ebb och
flod åtfölja det. Genotn sörbränning af mät-
gaö i det-as inre bildas under starkt buller
toattenåugor, sottt uppstiga och nedfalla settt
regu, eller förbundne nted asket såsottt hagel.
Derwid höjer siks tu djupet glödgad lava, sone
dei kratortt ctuyuningenj är låg, flödar östoet,
dö dett är hos, toaldsatttt utkastaö..
Antalet as toerisennnta vnlisauer öii jorde-
lit otnlxlug ttoiihttndea, tttangditbbelt’!flert1 tir-
redatt utslocknade- . De förra följa mest hafs-
kusten, de jednare ligga rit-era in’is«t· land; i
biisjge fallets oftast i kreti-fornt as« uti-gött när-
mat-ande elleruttorkad sjö« blöiiiet suneo be-
toistt hassbaekenetti oxi; landsormeenks onlkani
ska ursprung.
Jtt djupare ett vulkans eldHad ligger, desto
större-omkrets skakats as tid-. och gaskrasteto
desto förfärligare äro tveriningarne och fotsvet-
iii as deß sörstökelsekraft. Åttntt»i dag höja
sig utlösa delat- as« sot-den genom ottlkanist werk-
smultet it. er. Skandinavien, Otaheitix anda
det-emot sanka sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
