Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w -
Bttllattista skakningar kallas ( jordbäfningar.
Ofta liiistoar sordelt pii många ställett i mil-
nader, hela ilr igenom, och mtlngett underjor-
disk eld sträcker sitt dallring östoer hela. toerldoi
delat-. Vulkaniska utbrott och sordliiifningar
stå mereudels i fiskbindelse med hutat-andra
Jordbäfniugar sölsa alltid missa riktningar-,
bestämda af de underjordiska kommunikation-er-
na. Stötarne iiro häftigare jtt längre ortett
är aflägseu sriin dett toerlsaunna vulkanen, och
en landstriicka lider starkare skakning jtt siirre
kratersormiga öppningar den äger, giuotu hwil-
ka den underjordiska gasen katt utlirisia i den
attuosserisia lusten.
Hetet källor-, en art toattenoulkauer, bildade
genom tryckningen af slutna vulkanistadnnster,
utströmma oräkneliga ur jordens inre antingen
i närheten af nia-son iinnu toerlsam eller redatt
utslocknad oulkau, eller på nrlierg, som broiler «
på pnlianist grund. Till de milrktoiirdigaste
as dylika källor höra Geoser på Island och de
os Java och i Westindieu De afbörder sig
osta med jordskakning, cistoenisriinhasobottnett.
Dems flöde årtusenden igenom betoittnar ett ·i
jordetts inre outtömlig roat-metaller
lltom deosa gistoeo det iistoett ottlkauiska da-
lar, stoastoelssöar och rykande slätter och billet.
Jordettti temperatur tilltager ester alla obser-
vationer med jordskorpans djup och låter iifi
toett slnta till en inre Iolirma l sot-deu-
Elekt-rleitetett, synbart i närmare förening
med sordntagnetiiittten, ingriper djupt i sot-dus-
toet och wisar sist i öfwermiitt söte vulkanens
utbrott,-htoartoid deu tungt trycker htoarse toa-
eelse. Ester iiskfria är lära tider as stark onl-
lanisl toerisatttliet föl-ja. Fordens magnetism
wisar sig i magnetjernet dels dettkottsllade«.tnag-
nemälen, som fritt stoiistoattde riktetr den ena
ändan utot norden, den andra mot slider.
. . .Jotdsyt-si.ii· .·· - .-
—-« Lee tiiitetsee —- lnst, toattrn peps tand- —-
omgistoa den okända) titeli«tt"odtolittdlgt fallit
och tunga sordlaenau och bilda dek yta, pris« »
htoillett under soletto intoerkatt allt lis ultoeeklar»»
sia. Eusortnig toisar sig naturen, der lilottett
ar dckisa tiickelser räder, död iir hon der toar- ,
man selar cpolartraktertte), inen der alla tre» sz
santmansmiiltai ljtts och toiirttta, uppstå dej
toerlastde landskapen, den lesnadssrisla naturen
och listoets giiidsei skapelsen. ( .
Dessa tre täckelser eller kroppar siTel i
toereltoerkatt till htoarandra, genom ömsesidig
insugning, sriiuslötuing och deroring. .De tik-·
alla tre bundne toid lztoarattdra, söt-· att ge-
nomtränga hroarandrm Deras npptazzas i lus-
ten, iismen toid dett torraste atmosfer, toattett »
och sordhaltiga ämnen och iitergistoas iregu, »
snö, Hagel och lttstsetrotnetterz i jordriket lusts
och matten; i toattttet ct. er källor-J« lust oeb
fina sordpartiklar. —
v Las ten ,
omflyter sot-i lustkrets cartuospherJ hela sork «
M;
»dou, iir lila toid ren himmel, gratunlen toid
regtttoadet, ger eu mil stiligt tstoer jorden de.
flesta luststnier, bryter amttt tFo mil isogt ljus-
sttalett ochli iir iinnn toid titir iitt tsngu milt
höjd de silftoerhtoita duntnoluen. stt djupare,
des. tatniee och tongre ar den, detta tvister ba-
rometern; jtt högre eller nordligare-, dest kalla-
re, detta toisar thertnometern. Geänsen färden
iotalla lusten eller den etosga snön, som lik ett
isbattd omgiftoer jorden, kalla-s snotinienz den
triissar blott höga berg och polarlcindertte.
Genom toiirtnauo och kolares omtoerliug, ge-
notu kropparnas afdnnsinitth och genom mol-
nens tryckning sistoäisentutoigten i atmodplw
ren. Lttstett siitteo t« snöret, silcktk dett· kallare
nedifrån strömmar östoertill dett tonen-are, den
toarmare åter uppifrån till den kallare lusten.
Teras orsakas de regelmässiga ost-passad-
to iudarne mellan toiindkretsarne; tuns-son-
totud ett sotet ttzgtlntaiisgl loexlar mellan tros
motsatta trutits-sak ekot-emellan Judit-i nid-i
nordostliga delen? af Afrika, kusttvitedadltss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
