Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
natnrwerkningarne såsom: af den periodiskt
olika nppwlirnmingen störes jemnrvigten i
svartetr och lnstmassorne och orsakar de kal-i
lates strönnnande till de wannare,wattnets
kretslopp, deß aspnnstning och nederbörd;
af den elektriska och magnetiska retelfen or-
sakas magnetniilens dagliga och årliga af-
vikelser, äskwädret och norrskenen.
Norrskcrret är ett genom solwririnan fram-
kalladt elektromagnetiskt fenomen, synes stil-
lan om dagen, tatrikast wid dagjemningen,
lyser med röda och hwita klara strslcrr och
uppåt stinkande blixtrar med ettsmattrande,
ofta en ilsklik explosion. Det förekommer
vii gränsen för jord och lnftmärman den
årstid och på de orter hwaresi iiskwåder
icke knnna inträffa; lnvilta synas ersättas
af detta fenomen. Norrskenets regiotr sträc-
ker siks frän, 66« nord. öfwer Nordamerika,
Baffinsbam Grönland, Island, Spetsber-
gen, Siberlska ishaswet De som liro norr
onr denna grans se norrskenet alltid i so-
der, de som är·o sydligare se det i norr.
Liksom wid norra delen afsordenntroecklar
sig detta magnetiska iiskljns afwen roid den
södra, fastän swagare, emedan de större
wattenmassorna wid sydpolerr görlr denne
mindre männbar och mindre elektrisk.
Jordotan—o förändringar-. !
Solljnset werkar sålunda den stora svalds-i
brrslssllningen på jorden, framför allt deß
ordning, lif och produktion. Strångt ord-s
nad, liksom allt hinnnelskt, störes den dock-
i enskildta fall isynnerhet "i wärmelagarnes
genom luften, has-veks och den torra sork-·
bens ytsörhållandettss lnwerkan. Herskande
rolndar bestämma klimatet; hafwet wärttrea
i anseende till deß aldnnslning mindre än
landet, men bibehiiller märman långre; torr
mark blir tattare npomärmd ein fuktig;
odlad blir warmare än wile öppeti blir
det mer lin beskuggadz sandig mer ärr gras-
bewext; låglarrdta orter mera an högländta;
mot norden öpprra länder kallare an de af
berg skyddade o. s. w. Deraf förklaras den
hörna köldetr på sydliga halfklotet; den
mildare temperaturen i kustland-er; matten-
klimatet på öar; den lagra temperaturen på
högtärrdta orter; märman i denmörka vul-
kantsta jorden, och kylarr i den ljnsa salt-
artade.
Jsvnnerhet genom dessa krafters inwer-
kast cir jordytatr, liksom allt pli den, i oas-
brnten, om an långsam förändring. Det
hufwudsakligaste derwid är:
l. Upplöstring genom tjns, warma, luft
och wattm. Liksoin i smätt takteglet
förwittmr och sönderfaller, så äfwen
bergetr i stort; deremot höjer marken
siks medelst toextproeessen (torsbildnln·
gen).
2. Wattenstronnnar pki land bwarigenom
dalar bildas, bergsgrns föres till has-
«wet och ökar stränderne.
’s. Strinndrag i trafwet, tpwarigenom
träd och frön föras toidare, det sau-
digir hafsssnmmet hopas till noa dar,
lmssknster ntsktiras etter andra upp-
grnnda6. Der semdrörelsen eger rum
i bas-vet, finnes inga örter ott) inga
djnrtillh äll.
4. Marlens höjning genom underjordiska
altartr« vnlkaniska utbrott och källor; dek-
as basalt, trapp och propellern (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
