Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Sjöar, floder och strömmar hafwa wan-
ligerr sött wattm. Källorrre erhålla sitt
roattetr antingen ur attuosplseren eller frätt
jordens inre. Nägra gifwa titan afbrott
wattm, andra endast tidtals; några hafwa
wattert oblandadt, andra åter miner-amal-
tigtz en del äro kalla, en del warma. Ert
stor del af de mineralhaltiga och warrna
källorne ann-ändas såsom hälfomedel.
Land
utgör den fasta torra tredjedelen af jordy-
tem och beskär egentlig enas ter större satir-
nranhängande landmaosor och oräkneliga
bar. Derr största landmassan ligger på
det nordliga, snarare uordostliga halfklotet;
det södra, broars medelpunkt Nya See-
land utgör-, upptages till det mesta af
wattett. Södra England utgör medelpunk-
ten för alla landmassorue.
Jordlagren som bilda jordskorpan äri-
urfprungligeu nedesrslag eller fällningar ur
bafrvet. De borde i följd deraf ligssa wåg-
rätt i en bestämd ordning bfroer yrvaken-
dra, men genom inre iväld och frambry-
tande vulkaner ljafwir de blifwit sönder-
fplittrade eller i sluttande riktning. Det
oaktadt bibehålla de dock, i det hela, sirs
ursprungliga ordning.
Bergslagren begynna underifan med
urbergeu, de, störsttr, högsta och enklast
formade bergen; bfroer dem öfwergiings-
bergen, såsom spillror orl) lemningar af
nrbergen; ännu högre flbtöbergeuz öf-
wer dem s lambergen sorti till större de-
len bele af sannnanförde delar af äldre
bergarter. Ofwer dessa lager ligger tvext—
jorden med den nuwarande wegetatiotren.
De olika stenarter sonr förekomma i dessa
bergsbiidningar uppgå till omkring 500.
Emellan deiu ligga organiska lemningat
lfriin förgångtte werldsperioder, och genonr
detu bryter fig den onlianiska bergarten,,
hwilken ämne bilders.
Landytan består i allmänhet af flättmark
och berg. Dä landet ligger obetydligt hö-
gre än hafwet, kallas det lågländt; då det
ligger öfwer 1000 fot högre, kallas det
högländt. Då landet är fyldt af sand,
grus eller faltartad lerjord, ntan skog och
toatten, kallar man tet öken. Oaser be-
nämnas de enskilda fruktbara platser forn
påträffas i dylika öknar.
Solertö inflytande på
j o r d y ta n.
Wäldsarnttta krafter werka i jordens in-
re, men wida större och filmare På deß
vta i ljuset. Weil bestämma de inre jord-
krafterne jordskorpans form, men öfwer allt
organiskt och oorganiskt lif och bfwertiderii
och tingens wexlingar på densamma, utöf-
war solen sitt oemotståndliga tserrarväldr.
J det jorden rvid skvättgningen kring fin
axel wexlande wänder ert sida efter den arr-
dra mot solen, uppwäekerv denna på hennes
yta ljus, wärrna och elektricitet, och lifwar
under detta kretslost dett känsliga naturen.
Gertotrt rotationen gäller detta, dagligen
för tropikerne och de tempererade zonerna
årligerr fbr polartrakterne. Jordens rörelse
är regelmässig, och i följd deraf äfwen
årstidertre, dag och natt, lufts och
«hafsströmmarne; obestämdheten iandra
naturförhktllauden orsakas genom fremrnntp
de inflytande. Deraf följa de allmänn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
