- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1859 /
134

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M

«Se fä, gå nu till flinga och fof gom-« fa-
de Angelo, i det hott fagta aftoärjde Annas
häftiga kätleköbetogelfer.

Janan en qtvart timme toar förfluten, hör-
de matt dett fakta, regelmässiga andedrägten
sos de båda foftoande flickorna.

Anna drömde om utländfka, präktiga blom-
mor och frukter, om springbrunnar och bildsto-
deri trädgården; Angely fag i drömmen sitt
dyra, aflidita moder, forn före sin död giftoit
henne få tnänga goda lärdomar och förtunnin-
gar och fä ofta fagt henne: det är bättre
att orätt lida, lin orätt göra.

Tidigt följande morgon kom den gontl.t tje-
narinnan att märka och kläda på Anna. För-
giiftoes hade modten ännu en gäng försökt att
förändra fadrenc beslut och bett-eka honom att
taga singeln med. Ett kort afgörattde «neji«
htoilket ljtoar och en tvißte toata oföränderligt,
tillät ingen motsägelse mera. Ånnn lag dest
lilla döda lärkatt på fadrrtts bord. Dett fknlle
stoppas tipp. Anna tvågade ej fe dit, ty hen-
nes af egennyttig fröjd fluntrande fanttvete
tvaknadtk toid anblicken af den döda fägeln.

Ändtligen tooro alla färdiga. ,Wagnen kom
rullande utför gatan. Dett hade sköna, klasen
glasfönfter och mjuka dynor. Man fatt få siönt
och godt det-! «

Och ntt bar det af, hästartte forungo med
munter fart; genom de öppna tvagncfönflrett

fläktade den frisia morgontoindttt. Tröden, ätt-.minde hon sig allt-

Det toaekra huset, som onkeln bebodde, lsg
nndt i trädgården emellatt träd och blommor.
Framför dörren flod onkel sjelf, rökande fin
tnorgonpipa. Efter ett gladt och hjertligt will-
totnmett, fördes gästerne i en skuggrik löfsal,
der man ät frukost.

Ett fä glad dag hade Anna toißt aldrig tipp-
leftoat; hatt fisnd och sprang och lekte tned fi-
na fmä flägtingar l den toaekra trädgärden.
Efter frukostett förde tvär-den fina giijler omkring
uti fina orangerler, der utländska, sällsynta
blommor och märter blommade och doftade.
Med ett ord, man tillbragte en angenäm dag
och Anna kunde icke påminna fig, att hon nä-
gonsin haft fä roligt. ngottgäng flack det
doek i hennes hjerta, då onkels bartt talade om
Angely och beklagade att hon ej kommit med.
Fadrett omtalade dä händelsen tned lärkan,
htoilkett hatt hållit fä kär och htoilken genom
Angelyo lättsinne bliftoit fä jämmerligt dödad.
Alla tvckte att det toar fynd om det arma dju-
ret, Annas slog ned flua ögon, hennes hjerta
klappade af ångest och famtvetsförebrllelfe, hon
tvagade ej fe upp till någon, ty det förekom
henne, forn om alla måste fe pä henne huru
illa hon gjort den arma, goda Angelo-

Angela hade·iittnn foftvit, dö Anna och hen-
nes föräldrar tidigt pä morgonett rest ut. tht
hade förgätit och drömt bort fin fotg. Först «
då hots waknade sed säg Annas bädd torypa-
Det gjorde denne ondt,

garne, fältett och milstolpar-ut med fina htolta«att man farit utan att ens föga henne formal.
hattar flögo förbi, fäglartte siöngo fä gladt,:Under det hon klädde på fig, rnnno tararne
det roar en bettlat fomtnartnorgon. Slutllgenutfor kinderna, nästan utan att hon fjelf wißte
font-s redan pa afständ det toackta huset. En"det. Det smärtade denne ej få mycket, att hon
allo af wackra björkar ledde dit, och toid grins mötte undbära ett fä gladt nöje, utan det finar-
den, font fanns toid yttersta ändan af allden, tade denne, att dennes onkel och tante döllo
flodo redan den gode onkelns bada barn och henne för ett« tvärdolöft, olddlgt dm, levt
kotntno jublande emot toagnen. Alla flego ur blott af lättsinne deredt dem ett fotg.

och gingo den tknggiga tvagen till fets, Anna Men det glada medtoetandet om oskuld trö-
etnellau sina intä, muntra kusiner, strikta med ilande hennes hjerta, namnet af hennes alfa-
högljttdd glädje belfade henne wälkommen. de, döda moder, font hon nämnde t sina snor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1859/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free