- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1860 /
2

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-

2

Mozart«s ungdotnsår.
Ett tet-äktast as Frans- Hoffman-
(«Osntet«sättning.)
Förste- kapitlet.
linda-barnet
Viee kaoellntästarett Leopold Mozart i Salz-
burg toandrade ttoot««ot«d och orolig as octt att

isitt kammare. Oftatstadttade ltan härunder

lysenande toid dörrett, sottt ledde till ett angrän-
sattde tmn. Ewa stoettdtsoopar Per-lade os
hatts panna, hans ansigte toar blekt och i lxans
anletsdrag mälade sig ättgest och bekntnttter.
«W·tr mig nådig, o Gndt« mumlade han,
dä ett dämradt rop af smärta isrätt rnsttmet
bredtoid naede han-s öra, och hans hattd fot«
ost«ttoilli,tt till hjertat. «Det ät« ett stoär stttndl
Mätte dett med Gttdö hjetp lyckligt gä förlist-·
Wisaren pä toäggttret, sottt onooltörliat lät
höra sitt enformiga siktat-, gick längsamt stam-
ät, tttinnt ester tttittttt förslöt oeh allt dystrare
bits oiee karetltnänartts attsig«e. Wid etta tvätt-
gett af rnnttnet stod ett klaver-. Tankstcridd
trädde hatt dit oelt slog ttted darrattde händer
nägra ackordet-, htoilkaä linka-a, snlla klang
tycktes möt-va ett lugnande instytande oä lyo-
nom. Han totkade de perlande snsettdroooarne
frän sitt panna, oet) hans sorg-Ina ögon tipp-
flammade klart, dä hatt, trädattde titt fönstret,
höjde dettt tnot himmeln.
stske Titt toitse!-« sade han salta sör sig . .
Med hopknäopta händer oeh med blickenriai
tad ttppät bles han nägra tttittttter stäende toid
fönstret. Himlen toar betäckt as tttttga moln,
emellan litoilka endast pä ttägra se? ställett dett
bläet färgen skimrade sram. Lnsten roar tnng
och tryckande, och tycktes hota nted ett omsider-
Plötsslizst delade stg det dystra molnet oelt den
strålande solett göt ett glänsande, allt förkla-
rande ström as lins östoer Salzburgs hurtiga

ning trängde dett lysande strälett, oeh fader Mo-
zart hetsade den tned ett saligt leende.

«Se, det ät« liksom ont Gndo öga frätt him-
len strålade ned, titt ett tecken as han-s ont-
grttndliga godltet och bat«tttl)et.·tt·«.sl)et,« hmiskadt
hatt för fig.

Så« toar det oek. Zolsträhtt fot-de med sig
ett litett gosse-. Destt lneftizte fadren stundade
itt till ntodren oet) barnet. Han hetsade sitt
lmstrn med glädje-tätat-, oett oitoer den lilla
aoostttt utsträckte hatt toälsignande sittet händer,
i det han med nrorörd stämma sade:

ssthin Herteotlt tntn Gndt mottog min tack-
samhet for detta lycksaliga ögonblick o lät
Ditt toälsignelie lnoila öitoer detm barit, sottt
Tn till tttitt glädje gistrit tnig!«

Men länge sitt sader Mozart ei dröja. Det
roar nägon i rttmmet, sons befallte herr vice
karellntästarett att gä nt, och kapellntästaren
Dan lsegaf
siks deriöt«e tillbaka till sitt rim-. Men ej hel-
let« här kunde han dröja. Hans bjerta toak
sä östoerinltt, — han mätte andas lnit i den

ntäite lyder sä herre hatt oek toas-.

fria, herr-liga natnren. Hatt tog hatt oas käpp,
lenmade i all tnstltet sitt boning och skyndade
gettottt de tränga gatorna i Salzburg t den
toackra all-?, btoitkett tedde till det farit-biskopli-
ga tnststottet Helllsrnmk Här kttnde lsan tttan
att störa-å gittoa fritt loop ät sina känslor-, ty
toägen toar ringa besökt.

Fader Mozart, eljest ett stilla, regelmässig,
lsötständig matt, tände i dag ej iaen sig sjelf,
ltn genom Gttdsjt näd hade han sätt ett öntan
uppfylld, sottt hatt redan länge ihtntlighet närt
i sitt hjerta. Hetn hade sätt ett son. Dä hatt
tänkte på hnrn han skulle uppfostra, nndertoisa
gossen, httrtt han redan i hans tidigaste är
sknlle toäeket hos honom kärlek till sitt sköna
·konsl, musiken, hnrtt hatt sedatt med Gndij hjelp
ltoille bilda honom till en stor musiker-, dä ljöd

omgifningar. Åster till kapellmästarens bok-det i hatts hjertet liksom as tnsende fröjdehvttti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:47:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/1860/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free